Skip to main content

Ökad export med utrikesfödda medarbetare

Pressmeddelande   •   Jun 12, 2013 13:49 CEST

Att anställa utlandsfödda medarbetare är förknippat med ökad utrikeshandel. Det visar forskning vid Örebro universitet, där Magnus Lodefalk i sin doktorsavhandling ser det här sambandet i ett material från 12 000 företag med minst tio anställda. Avhandlingen handlar om hur friare handel, migration och tjänstefiering påverkar företagens handel.

– Vi har använt olika statistiska modeller, vi har tagit bort de största aktörerna och mätt utlandsfödda på olika sätt, men det ändrar inte bilden. Det finns ett robust statistiskt samband mellan anställning av utlandsfödda och tillverkningsföretagens export, säger Magnus Lodefalk, som valde att undersöka
det här eftersom utlandsfödda enligt teorin kan hjälpa företagen att hantera informella handelshinder samtidigt som det fanns få studier om vilken betydelse det hade för företag att anställa utrikesfödda medarbetare.

Den undersökta perioden sträcker sig mellan 1998 och 2007, omfattar 600 000 heltidsanställda och handel med 176 olika länder. Tydligast såg man ökningen vid handel med den utlandsföddes hemland där kunskaper om landet, kontakter och nätverk är faktorer som påverkar.

I den här delen av avhandlingen, om utrikesfödda och handel, är Andreas Hatzigeorgiou vid Lunds universitet medförfattare.

Handel gynnar alla

Utgångspunkten för avhandlingen är att ökad handel är bra både för företag och för samhällsekonomin, att gemensamma resurser utnyttjas på bästa sätt gynnar alla inblandade. Trots att mycket gjorts för att minska handelshindren finns det många kvar, både formella och informella.

De formella hindren – tullar, regler och annan formalia – diskuteras inom världhandelsorganisationen, WTO. Sedan 2001 pågår den så kallade Doharundan där nästa ministermöte är på Bali i höst. Avhandlingen (med Susanna Kinnman som medförfattare) har studerat vad det skulle innebära om länderna kom överens i frågorna som avhandlas där och funnit att de handelshinder som då skulle försvinna skulle öka nationalinkomsten med mellan 0,2 och 0,7 procent på medellång sikt.

– Det kan tyckas som en ganska marginell siffra, men den har betydelse, den är lågt räknad och det innebär en nivåhöjning som betyder ännu mer på några års sikt. Den totala handeln skulle öka med cirka sju procent och det är utvecklingsländerna som skulle tjäna mest på det.

Det visar sig också att de länder som själva öppnar sig för handel tjänar mer på en friare handel än vad de gör som vill minska de formella hindren ensidigt och behålla fördelar för sina egna produkter.

Tjänstefiering

Avhandlingen undersöker också den ökande tjänstefieringen av svensk industri, det vill säga att tillverkningsföretagen köper in, producerar och säljer relativt sett allt mer tjänster. När det gäller svensk tillverkningsindustris nedgång, menar Lodefalk att den överdrivits eftersom företagen organiseras på ett sätt och produktionen mäts på ett annat sätt i officiell statistik.

– Om ett företag köper in tjänster som till exempel städning, vakthållning, personalmatsal och annat som man tidigare skött själv uppstår en ökad tjänsteproduktion som samtidigt försvinner ur den egna verksamheten.

– Industriföretagens internationalisering innebär också en ökad handel med tjänster. Vissa delar av verksamheten, utveckling, design, ekonomi etc, kanske sköts i hemlandet och när de tjänsterna sprids till företagets verksamhet i andra länder uppstår tjänsteexport. Dessutom finns det tidigare studier som tyder på att kunderna efterfrågar mer tjänster.

Tjänsteexporten växer i själva verket mer inom tillverkningsindustrin än i tjänstesektorn och det är fel att säga att tillverkningsindustrin är på väg utför. Tjänstefieringen ser inte ut att vara ett hot mot svensk industri. Det är snarare så att det för tillverkningsföretag finns ett samband mellan att
använda mer tjänster och att ha framgång på exportmarknaden.

I ett policy perspektiv är länders ovilja att underlätta människors rörlighet och handel med tjänster olycklig. Det vore också lämpligt att i större utsträckning integrera handelsförhandlingar om varor och  tjänster. Att främja integrationen av invandrare på arbetsmarknaden skulle kunna vara ett annat sätt att underlätta för företagens handel.

Kontakt: Magnus Lodefalk, tel: 019-303407, 072-2217340 magnus.lodefalk@oru.se  

Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se