Skip to main content

Svår utmaning att bygga upp rättssystem i konfliktdrabbade länder

Pressmeddelande   •   Jan 20, 2010 12:00 CET

När internationella aktörer ska hjälpa konflikthärjade länder att bygga upp sina rättssystem sätts målen ofta för högt, och utan hänsyn till lokala normer, behov och resurser. Det leder inte sällan till misslyckande. Rättsvetaren Richard Zajac Sannerholm vid Örebro universitet har studerat hur FN, Världsbanken och EU arbetar med rättsligt stöd, och drar slutsatsen att begreppet rättstat används på ett godtyckligt sätt för att uppnå även andra mål än rättssäkerhet.

- Ofta finns ambitionen att pressa in en rad goda värden som demokrati, ekonomisk utveckling och mänskliga rättigheter, och många av de reformer som genomförs utgår från en föreställning om en samsyn kring vissa värden, logik och modernitet, säger Richard Zajac Sannerholm. 

- Detta är problematisk eftersom de nationella aktörerna i vissa fall är mer styrda av sociala, religiösa och politiska ställningstaganden.

Han anser att internationella aktörer ofta driver igenom reformer som det mottagande samhället inte har resurser och kompetens att genomföra och upprätthålla.

Grundläggande rättsäkerhet

- Reformerna måste anpassas till den lokala förmågan att verkställa dem, annars blir det ett glapp mellan den skrivna lagen och hur den tillämpas i verkligheten. Och då kan rättsäkerheten snarare undergrävas än förstärkas.

- I Afghanistan, till exempel, pressade man på för att mänskliga rättigheter skulle inkluderas i konstitutionen, trots att det förblivit oklart hur detta ska kunna realiseras.

Därför anser han att det ibland kan vara klokare att koncentrera sig mer på form och funktion, än på själva innehållet i lagarna, för att skapa en grundläggande rättssäkerhet och en stabil plattform för vidare reformarbete. De två primära målen bör vara att skapa ett skydd mot godtycklig maktutövning och underlätta den samhälleliga interaktionen mellan människor.

Reformer måste förankras

Men för att uppnå det måste de internationella aktörerna även ta sig an de administrativa och civilrättsliga områdena, och inte begränsa sig till en reformering av straffrätten, som man ofta gör i dag. Om godtycke, maktmissbruk och korruption får styra sådant som reglering av ägandeförhållanden, byggnadstillstånd, giftermål eller tillstånd att importera och exportera kommer samhället inte att fungera på ett tillfredsställande sätt. Och risken är att medborgarna tvingas till informella lösningar på sina problem.

Slutligen betonar Richard Zajac Sannerholm hur viktigt där är att reformerna verkligen förankras i samhället.

- Man måste involvera bredare segment av befolkningen genom diskussioner och debatter om hur de passar den lokala kontexten och hur de bäst ska genomföras. Det är nödvändigt eftersom en rättsstat kräver acceptans, och inte minst en vilja hos den politiska eliten att låta sig bindas av rättsliga regler och respektera ett självständigt domstolsväsen och myndighetsutövning.

För mer information, kontakta Richard Zajac Sannerholm, 076-171 84 66 eller richard.sannerholm@oru.se.