Skip to main content

Utvärdering av bistånd som ser till helheten

Pressmeddelande   •   Jun 18, 2013 10:26 CEST

Att använda sig av metoden Capability Approach vid utvärdering av biståndsprojekt ger utvärderingen ett annat innehåll och fokus än om man enbart ser på ekonomi eller teknik. Metoden tar mer hänsyn till människors egen uppfattning om utveckling. Det visar Mathias Hatakkas doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet.

1998 fick den indiske ekonomen Amartya Sen ekonomipriset till Alfred Nobels minne bland annat för att ha formulerat utvecklingsteorin om Capability Approach, CA. Han menar att man inte enbart kan använda ekonomiska termer utan också måste väva in hur människorna själva ser på vad som är bra i deras liv, som sjukvård, mat, miljö och annat. Metoden flyttar fokus från resurser till vad användningen av resurserna leder till.

– Teorin är användbar för att få en helhetssyn, man kan följa hela processen från att den implementeras tills man ser resultatet. Den kan också användas i andra sammanhang än i biståndsprojekt, säger Mathias Hatakka, som i sin avhandling studerat fyra olika projekt, i Bangladesh, Sri Lanka, Kenya och Sverige där informations- och kommunikationsteknik, IKT, kommit till användning.

Inte enbart teknik

I Bangladesh handlade det om att använda mobiltelefoner för att höja kvaliteten på distansundervisning via TV. Internet är outvecklat i Bangladesh, bara fyra procent av befolkningen har tillgång till det men nästan alla har mobiltelefoner.

– Min analys visade att mobiltelefonerna fungerade bra rent tekniskt, men det ledde inte till någon större nytta för studenterna. Det hjälpte inte med fungerande mobiltelefoner när TV-sändningarna låg på fel tider.

I Kenya skulle IKT stödja utbildning i studiecirkelform, men datorerna fungerade dåligt i
utbildningssammanhang, de klarade inte värme och fukt.

Efter behov

– Men människor anpassar tekniken efter sina behov. I Kenya kunde studenterna få en
liten inkomst genom att hyra ut datorerna till andra mot en avgift och för kvinnor blev internet ett sätt att skaffa kunskap om sina rättigheter och vara mer oberoende av sina män i teknikanvändning.

I Sri Lanka skapade universitetet ett e-lärcenter för extern distansutbildning och i projektet ingick också att producera ett interaktivt kursmaterial och det var ett projekt som lyckades bra.

Mathias Hatakka har också använt CA-metoden som en del av ett större svenskt projekt, som handlar om ett 20-tal skolor, där eleverna fick var sin laptop från skolan.

– Elevernas möjligheter att använda IT i skolarbetet ökade på olika sätt, men CA-analysen visade också många negativa sidor. Det var mer distraktion där spel och surfande tog intresse från läxor, eleverna blev mer osociala, rånrisk och hälsoproblem nämndes också.

Användbar metod

Det svenska exemplet visar att metoden inte enbart är användbar i samband med projekt i utvecklingsländer.

– Fördelarna med CA är att man får en helhetssyn, både avsedda och icke avsedda effekter kommer fram. Den innebär också, i biståndssammanhang, ett etiskt och moraliskt ställningstagande, där individerna får vara med och bestämma vad de anser är utveckling.

– I min avhandling handlar det om IKT i utbildning, som är en nyckelfaktor för utveckling. Jag har formulerat hur man kan använda CA och hur den metoden kan öka förståelsen för vilken betydelse utbildning kan ha och de fallgropar som finns i utvecklingsländer.

För mer information kontakta Mathias Hathakka:

E-post: mathias.hatakka@oru.se
Telefon: 019-303431

Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se