Skip to main content

Erik Froste om sin nya roll och sjöfartens hållbara utveckling

Blogginlägg   •   Jan 18, 2018 09:31 CET

Bild: Färjerederiet

Erik Froste tillträdde som ny chef för Färjerederiet den 15 november. Ostkusthamnar i samverkan ringde upp honom och pratade om hans nya roll, hållbarhetsmål och batteridrivna fartyg.

Hej Erik! Du är ny chef på Färjerederiet – vad innebär din roll?

Officiellt är min titel rederichef och det betyder att jag är chef över 69 färjor 10 andra fartyg samt 39 leder. Vi är Sveriges största rederi och transporterar i snitt 70 000 människor varje dag och efterfrågan ökar.

Vilka är de största utmaningarna för er verksamhet just nu?

Största utmaningen är klimatlagen och att vi ska vara klimatneutrala 2045. Det är en stor fråga eftersom våra färjor idag går på diesel. Men vi tror att våra färjor i framtiden kommer gå på elektricitet, på kabel och batteri. Vi har flera linfärjor, där kan man tänka sig att en elkabel också släpas efter i vattnet. På längre leder och frigående färjor, där krävs det batteridrift eller annat alternativt bränsle.

Hur långt in i framtiden pratar vi?

Vi har beställt en så kallad hybridbåt som levereras sommaren 2019. Den kommer kunna gå på batteri och kommer också kunna drivas på bränsle. Första helt batteridrivna båten levereras nog 2020.

Froste berättar att de vill dela med sig av sina erfarenheter av hållbar utveckling av sjöfarten. Rederiet vill vara öppna med både vinster och misstag i arbetet så att sjöfartsbranschen kan dra nytta av lärdomarna i sitt eget arbete med hållbarhet och digitalisering.

Froste fortsätter; om man lyfter frågan till hela transportsystemet så är det så att vi inte kan göra allt själva. Vi måste som alla andra rederier ha en kajanläggning. Man kan lätt köra in en färja i Stockholm eller Göteborg, och på så sätt avlasta vägarna, men det behövs en lossningskaj centralt. Politikerna måste våga ta obekväma beslut om de menar allvar att transportsystemet ska vara klimatneutrala 2045.

Fokus för 2018 är enligt Froste att fokusera på strategier för batteridrift och klimatneutrala fartyg. Även autonoma fartyg finns i horisonten. Froste menar att det egentligen handlar om digitalisering - att kunna använda teknik på ett effektivare sätt. Där kommer rederiet att lägga mycket tid och energi under 2018.

Hur kan svenska hamnar bidra?

Jag saknar ett gemensamt mål. Alla redare, svenska hamnar och även myndigheter, som Trafikverket och Sjöfartsverket, måste på något sätt bestämma vilka miljömål vi ska ha inom branschen så att alla styr åt samma håll. En hamn kan inte ha miljöavgifter som driver åt ett håll medan andra hamnar eller myndigheter inte har det. Om jag fick önska skulle resurserna ordnas mellan hamnar, rederier och myndigheter så att alla drar åt samma håll. Det skulle underlätta för alla.

Ostkusthamnar i samverkan önskar Erik Froste och kollegor lycka till och ser fram emot att följa rederiets arbete och utveckling.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera