Luleå Hamn: "Godsetdagen var till största delen inriktad på järnvägstransporter"

Följande text är skriven av Anders Karlsson och publicerades först på Transportnet.se. 

- Trots att fraktfartygen blir allt större och att ett växande antal transportköpare ser sjöfarten som ett attraktivt transportmedel eftersom det ger låga utsläpp per transporterat ton gods, så var Godsetdagen till största delen inriktat på järnvägstransporter, säger Henrik Vuorinen, vd i Luleå Hamn, till Transport & Logistik Idag/Transportnet.

Henrik Vuorinen, vd i Luleå Hamn, var en av åhörarna under konferensen Godsetdagen 2016 som genomfördes i Stockholm på torsdagen med Trafikverket som huvudarrangör. 

– Trots att fraktfartygen blir allt större och att ett växande antal transportköpare ser sjöfarten som ett attraktivt transportmedel eftersom det ger låga utsläpp per transporterat ton gods, så var Godsetdagen till största delen inriktat på järnvägstransporter, säger Henrik Vuorinen till Transport & Logistik Idag/Transportnet. Förvisso har man tidigare år också pratat sjöfart, men om vi alla med kraft ska klara framtidens transportbehov, då behöver vi samtidigt ha de olika transportslagen uppe på agendan. 

Henrik Vuorinen framhåller att malmtransporterna från gruvorna i norra Sverige och Finland till kunderna runt om i världen närmar sig kapacitetstaket. 

– Malmbanan till Narvik är mycket hårt belastad och hamnen i Luleå måste få möjlighet att ta emot större fartyg för att kunna ge näringen rimliga konkurrensvillkor för transporter, säger han. Med ökad produktion i befintliga gruvor parallellt med flera tänkbara nyetableringar brådskar det med förbättrade sjövägar. Därför har projekt Malmporten påbörjats. Luleå är en av de fem hamnar i Sverige som har valts ut som strategiskt prioriterad hamn av EU och projektet får även ekonomiskt stöd av EU. EU medfinansierar projektering av Malmporten och projektet fortsätter nu med nästa viktiga fas i arbetet mot en breddning och fördjupning av farleden till Luleå. 

– Luleå hamns viktigaste framtidsfråga är projekt Malmporten, säger Henrik Vuorinen. En ny djupkaj och muddring av farleden är nödvändigt för att större fartyg ska kunna anlöpa hamnen. Det ger förutsättningar för hela regionen, inte minst gruv- och stålindustrin, att ha konkurrenskraftiga och miljövänliga transporter till sina kunder i Europa. 

Henrik Vuorinen förklarar att det handlar om cirka 20 miljoner kubikmeter muddermassor. 

– För att få en uppfattning om volymen av muddermassorna så skulle muddermassorna upplagda på en fotbollsplan ge en kulle lika hög som Kebnekaise, säger han. 

Malmen som bryts i regionen skeppas ut från Narvik och Luleå till stålverk runt om i världen. 

– Bättre kapacitet för utskeppning via Luleå är det enda realistiska alternativet för den ökade produktionen på malmfälten, säger Henrik Vuorinen. De två utskeppningshamnarna kompletterar också varandra i händelse av trafikstörningar. 

Henrik Vuorinen framhåller att ökat transportbehov och nya miljöregler som ökar transportkostnaderna kräver förbättringar i infrastrukturen för att ta emot större fartyg. 

– Större fartyg är till nytta för miljön genom lägre bränsleförbrukning och utsläpp per transporterat ton gods, säger han. Planerade åtgärder innebär också ökad sjösäkerhet eftersom sjövägarna till Luleå uppgraderas till att följa Transportstyrelsens rekommendationer och internationella riktlinjer för utmärkning och säkerhetsmarginaler. 

Med Luleåprojektet höjs kapaciteten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta upp till 200 000 ton mot dagens maximala 55 000 ton. 

– Med tanke på att malm är lågvärdigt gods är det lätt att inse hur viktigt det är med hög lastkapacitet, säger Henrik Vuorinen. Det gäller för övrigt även transporterna av kol till SSAB:s stålverk i Luleå. 

Under fem – sex månader per år är det is i Bottenviken. Därför förbättras också den transportled närmare svenska kusten som är det bästa alternativet vintertid för att förkorta restiden och minska behovet av isbrytningsassistans. 

– Huvuddelen av muddringen sker i farlederna till Luleå, men det krävs också en liten insats i Norra Kvarken som i dag ger en begränsning för fartygsstorlekar till hamnar i norra Sverige och Finland, säger Henrik Vuorinen. Luleåprojektet innebär att hamnen under isfri tid kan trafikeras med de största fartyg som kan gå in i Östersjön som har ett djupgående på 15,0 meter. Projektet innebär även att Luleå hamn får ökad lastningskapacitet och effektivare hantering av gods. 

Slutligen uppmanar Henrik Vuorinen arrangörerna av Godsetdagen att tänka på inför nästa års konferens att intermodaliteten blir huvudfokus så att vi diskuterar samverkan mellan alla transportslag. 

– För att Sverige ska fortsätta växa och skapa nya jobb så måste vi kunna exportera malm och färdiga produkter från basindustrin även i framtiden, säger han. Då krävs det att sjöfarten utvecklas som transportmedel, säger han. Av det skälet behöver sjöfartens frågor få en framträdande roll under såväl Godsetdagen som andra tongivande konferenser inom området! 

Fakta projekt Malmporten 

Mycket god samhällsekonomi i projektet, nettonuvärde 1,67. 

Minskade miljöutsläpp med cirka 40 procent per transporterat ton gods. 

Fraktkostnaderna minskar med cirka 40 procent. 

Mindre behov av isbrytning. 

Borttagande av nattrestriktioner leder till säkrare anlöp och ingen väntetid för fartyg på grund av mörker. 

Behovet av läktring – det vill säga dellossning ute till havs – försvinner. 

Luleå Hamn blir ett tydligt logistiknav i Bottenviken. 

Kopplar ihop sjöfarten med övriga transportslag – främst Malmbanan. 

90 procent av EU:s järnmalmsproduktion ligger på Nordkalotten med anknytning till Luleå Hamn.