Papilly i Svenska Dagbladet - dags att börja förebygga stress - innan den leder till ohälsa

Stressrelaterad ohälsa är ett av de största hoten mot folkhälsan, med enorma samhällskostnader. Trots en rad åtgärder och insatser från tidigare och nuvarande regeringar fortsätter ökningen av psykisk ohälsa orsakad av stress. Nu utökas arbetsgivarens redan omfattande ansvar ytterligare. Det är både otillräckligt och oklokt. Till exempel har Försäkringskassan nyligen fått ett regeringsuppdrag att anmäla de arbetsgivare som inte lyckas rehabilitera sina sjukskrivna medarbetare till Arbetsmiljöverket. Vi undrar hur en person med stressrelaterad sjukdomshistoria blir hjälpt av att bli en risk för arbetsgivaren? Åtgärden förebygger inte nya sjukfall och riskerar att ytterligare öka stigmat kring psykisk ohälsa.

Arbetsmiljöverket har nyss avslutat sin landsomfattande stressrazzia i jakt på arbetsplatser som inte aktivt förebygger stress. Totalt granskades 1 600 arbetsplatser och 55 procent fick krav på åtgärder. De vanligaste bristerna är att arbetsgivaren inte tillräckligt undersökt och bedömt riskerna för arbetsrelaterad stress. Det är bra att Arbetsmiljöverket nu tar ett förebyggande perspektiv men det räcker inte för att stoppa ökningen av stressrelaterade sjukskrivningar. För att minska ohälsan måste vi byta perspektiv och se till hela människan, både på och utanför arbetsplatsen.

De åtgärder som hittills föreslagits tycks utgå från att människans upplevda stress låter sig förhindras enligt samma modell som förebygger till exempel fallolyckor eller skador på arbetsplatserna. Skillnaden är att när det gäller den fysiska arbetsmiljön är riskerna tydliga och vi kan undersöka och besluta om hur de konkret kan åtgärdas. Vi kan också relativt enkelt kontrollera att bestämmelserna om till exempel skyddsutrustning följs.

Men en människas psykiska välmående är inte resultatet av enskilda insatser. Satsningar för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är viktiga och arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att även den psykiska arbetsmiljön ska främja hälsa och välmående. Arbetsmiljöverket pekar till exempel på stressfaktorer som buller och it-stress. Men utan den psykologiska kunskapen om hur stress uppstår i oss människor spelar det ingen roll hur mycket vi kartlägger risker och åtgärdar arbetsmiljön. Stress uppstår på livets alla arenor och har flera orsaker.

Det finns en rad faktorer utanför arbetet som orsakar och bidrar till stress. Många människor menar tvärtom att jobbet är den plats där de kan andas ut och som ger kraft i en tillvaro fylld av egna och andras krav.

Vanliga stressfaktorer är ansvar för hem och familj, att ha barn med funktionshinder eller andra svårigheter, problem i relationen, flytt och renovering eller oro för sin eller andras hälsa.

Våra egna hjärnor bidrar också till den psykologiska utmaningen. Hjärnan skiljer inte på verkliga och tänkta hot vilket gör att våra egna tankar kan dra igång en biologisk stressrespons som på sikt kan orsaka hälsoproblem. En färsk Sifo-undersökning visar också att tänkta hot så som oro för att ”inte vara tillräckligt vältränad” och att ”inte hinna ha ett fint hem” är betydande stressfaktorer i gruppen kvinnor 30-39 år.

Upplevd stress har sin grund i hur människor reagerar på yttre och inre förhållanden i livet. Att förebygga människors stress på ett evidensbaserat sätt måste förutom en minskning av yttre stressfaktorer även innefatta att hjälpa individen att funktionellt hantera stress och utmaningar oavsett var och hur de uppstår. Utan ett helhetligt angreppssätt kommer vi inte lyckas minska den stressrelaterade sjukligheten.

Modern stressforskning visar att ett mer funktionellt förhållningssätt till de utmaningar vi ställs inför i livet minskar stressens skadeverkan. Att få stöd i att identifiera och förstå sina stressfaktorer och ta fram en strategi för att hantera utmaningar ger ofta goda resultat liksom träning i tekniker för acceptans av sådant vi inte kan ändra på.

Nu är det dags att utifrån forskningsbaserad kunskap satsa på att effektivt förebygga psykisk ohälsa, precis som vi gör på många andra områden. Vi vaccinerar oss, utformar en sund arbetsmiljö och använder säkerhetsbälte – allt i förebyggande syfte. Vi vet att dessa åtgärder minskar sjukdomar och mänskligt lidande samt håller nere vårdkostnaderna.

Vi hejdar inte de skenande sjukskrivningarna genom att anmäla företag till Arbetsmiljöverket eller genom stressrazzior på arbetsplatserna. Vi måste långsiktigt och metodiskt förebygga stress - innan stressen leder till ohälsa.

Martin Schalling

ordförande Psykiatrifonden, professor Karolinska Institutet

Per Hamid Ghatan

överläkare, med. dr, forskar om stress och arbetsmiljö

Erik Lissner

vd Papilly AB