Nya förhandlingar om tilläggsprotokoll ger hopp för barns rättigheter

FN:s medlemsstater diskuterar för närvarande ett tilläggsprotokoll till FN:s barnkonvention om en internationell klagomekanism för brott mot barns rättigheter. Förhandlingarna återupptas nu på torsdag i Genève. För att en internationell klagomekanism skall bli verklighet krävs ett starkt stöd från FN:s medlemsstater, inte minst från Sverige.

FN:s barnkonvention har funnits i mer än 20 år. I stort sett alla världens länder har ratificerat konventionen och därmed åtagit sig att respektera, skydda och uppfylla de rättigheter som denna garanterar. Trots detta kränks miljontals barns rättigheter varje dag i alla världens länder.

Barnkonventionen är idag den enda av de centrala konventionerna för mänskliga rättigheter som saknar en utarbetad internationell klagomekanism. En sådan mekanism skulle göra det möjligt för barn och deras ombud att föra fram både individuella och kollektiva klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève.

– Ett tilläggsprotokoll skulle vara ett stort steg för barns rättigheter. Det kan i praktiken bidra till att ge barn möjlighet till upprättelse när deras rättigheter kränkts, där nationella instanser saknas eller inte fungerar, säger Sara Philipson, barnrättsjurist på Plan Sverige. Därför uppmanar vi Sveriges regering att agera kraftfullt och konstruktivt för att bidra till en effektiv och barnvänlig mekanism som kan stärka barns rättigheter i Sverige och i övriga världen.

För att rättigheter ska ha någon innebörd måste det finnas effektiva medel för upprättelse. Det gäller också barns rättigheter. Det är därför varje stats ansvar att se till att det finns en instans dit barn och deras ombud kan vända sig då deras rättigheter har kränkts. Möjligheten att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en grundläggande rättighet. I de fall där nationella system inte existerar eller misslyckas med att ge barn upprättelse, behövs en internationell instans dit barn och deras ombud kan vända sig.

Tilläggsprotokollet skulle göra det möjligt för barn och deras ombud att framföra individuella klagomål till FN:s barnrättskommitté. Utöver möjligheten till individuella klagomål förordar Plan Sverige också starkt att regeringen stödjer möjligheten till kollektiva klagomål, där enskilda barn inte behöver identifieras, utan där det handlar om att flera barn utsätts för upprepade kränkningar på grund av att en stats lagstiftning eller agerande bryter mot barnkonventionen. Det kan till exempel vara aktuellt där barn utnyttjas som barnsoldater, där barn utsätts för könsstympning eller där dödsstraff för barn är tillåtet enligt lag. I dessa fall är det otänkbart att dessa mycket utsatta grupper av barn själva skulle klaga och kollektiva klagomål är därför särskilt viktiga som ett komplement till individuella klagomål just vad gäller barn. En internationell klagomekanism skulle sätta press på stater att förbättra sina nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. Det skulle även bidra till att utveckla rättspraxis kring hur barnkonventionens artiklar skall tolkas och tillämpas.

Därför uppmanar nu Plan Sverige, tillsammans med ett stort antal enskilda organisationer, den svenska regeringen att ställa sig bakom tilläggsprotokollet och aktivt bidra till utarbetandet av en bra och barnvänlig mekanism. I en skrivelse nyligen till regeringen uppmanar också Barnombudsmannen regeringen att aktivt bidra till utarbetandet av en internationell klagomekanism. Sverige har varit pådrivande för att förverkliga barnkonventionen och har en viktig roll att spela i de kommande förhandlingarna.

Kontakt
Sara Philipson, barnrättsjurist Plan Sverige, 076-8605556