Blogginlägg -

BLOGG: Kobolt, batterier och lidande i Kongo

Att vi ska minska, och på sikt upphöra, med vår användning av fossil bensin och diesel i transportsektorn är numera svensk lag, inklusive att sammantaget i samhället minska utsläppen av koldioxid. En av många tillgängliga lösningar för att minska utsläppen från transportsektorn är elektrifiering, som förutom minskade koldioxidutsläpp även minskar emissioner av ljud och partiklar, ökar energieffektivitet och minskar beroendet av olja som vi vet har mänskligt lidande och miljöförstöring som paradgrenar.

Är elbilen helt fri från liknande problem som avgasbilar och dess bränsle har? Nej, långt ifrån! Elbilar har för all del inget avgasrör, men det gör dem inte helt utsläppsfria under sin livscykel. Det har tidigare skrivits mycket om koldioxidutsläpp vid batteritillverkning, en diskussion vi kommenterat (läs mer). Många elbilsbatterier innehåller också kobolt, ett grundämne som kan ha en mörk baksida - barnarbete, hemska arbetsförhållanden och andra kränkningar av mänskliga rättigheter.

Det finns saker du behöver veta om kobolt – och du kan vara en del av problemet. Men fortsätt läsa, för med rätt kunskap är du också en del av lösningen.

Kobolt har nyligen fått stor uppmärksamhet, bland annat i ett mycket bra och välgjort reportage från Aftonbladet. Mer än hälften av all kobolt som används idag kommer från Kongo, ett land som bland annat visat stora brister i arbetet med mänskliga rättigheter. I Aftonbladets artikel illustreras problemen med kobolt från Kongo tydligt, läs det!

Idag används ungefär 10 % av världsproduktionen av kobolt till litiumbatterier i fordon. Men i takt med att fler vill köpa elbilar kommer mer kobolt att behövas, vilket kan leda till att problemen i Kongo förvärras. Men problemen längs produktionskedjan finns redan idag, och oavsett om du äger en elbil eller inte kan du ha bidragit till problemet. Kobolt används nämligen till mycket annat än elbilsbatterier. Här är några fakta om kobolt:

  • Huvuddelen av all kobolt, ca 60 %, används i kosttillskott (bl.a. vitamin B12), som färgämne, som komponent i katalysatorer, i kemiska processer inom olje- och gasindustrin (bl.a. avsvavling av petroleum), i metallegeringar för att skapa hållfasta och värmetåliga material (bl.a. jetmotorer, rymdskepp och turbiner). Resterande del används i uppladdningsbara batterier till bärbara datorer, telefoner, kameror och eldrivna fordon.
  • Kobolt används i vissa litiumbatteriers katod (plus-pol) för att ge bättre batterier. Hur mycket kobolt som används varierar mellan batterikemier. En av de största mobiltelefontillverkarna använder exempelvis 100 % kobolt i katoden. För batterier till elbilar varierar andelen kobolt generellt mellan 0 och 20 %.
  • Litiumbatterier med benämningarna LMO och LFP innehåller inte kobolt, det gör däremot batterier med benämningarna NMC och NCA.
  • I Kongo finns de största koboltreserverna och drygt 60 % av världsproduktionen. Resterande produceras i 18 andra länder, däribland Ryssland, Kina, Finland, Zambia och Frankrike. Kobolt bryts ofta som en biprodukt i gruvdrift efter andra metaller, oftast nickel eller koppar. I viss brytning efter dessa metaller tas kobolt ej vara på
  • Det finns fyndigheter av kobolt i Sverige (bl.a i Bergslagen, Kiruna och Skellefteå), men ingen brytning.

Problemen med den kobolt som kommer från Kongo får inte sopas under mattan, och de behöver adresseras nu, inte om ett par år när elbilen blivit vanligt förekommande. För att få till en lösning krävs engagemang från politiker och industrin och dess underleverantörer. Fungerande återvinning och ytterligare forskning är andra viktiga pusselbitar. Du som läser detta kan också bidra!

Hur undrar du då? Använd din makt som konsument. När du köper ny dator, telefon, elbil eller annan produkt som innehåller uppladdningsbara batterier – fråga försäljaren om de innehåller kobolt och, ännu viktigare, var den kommer ifrån. Du kan läsa Amnesty Internationals genomgång av hur olika företag arbetar med kobolt-frågan. Det kan komplettera bilden du får från säljaren. Inget företag i genomgången får högsta betyg, men några arbetar mer aktivt med frågan än andra. Alla måste dock bli bättre!

Avslutningsvis kan du underteckna Amnestys brev till en av de ledande biltillverkarna, som placerade sig i bottenskiktet i genomgången. Jag har redan undertecknat, och när det är dags för ny elbil hoppas jag det finns en biltillverkare som tagit tydlig ställning i ord och handling mot socialt ohållbar kobolt.

// Olle Johansson, vd Power Circle

Källor:

http://batteryuniversity.com/learn/article/types_of_lithium_ion

https://webapps.kemi.se/flodesanalyser/Amnesinformation/oorganiskakoboltforeningar_sv.htm

https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralnaringens-betydelse-for-samhallet/kritiska-material/kobolt/

http://www.visualcapitalist.com/evolution-of-battery-technology/

https://seekingalpha.com/article/4113417-minimize-teslas-cobalt-supply-chain-risk?page=1

Relaterade länkar

Ämnen

  • Energi

Kategorier

  • laddinfra
  • e-mobility

Kontakter

Johanna Lakso

Presskontakt VD +46 (0) 70-898 32 08

Relaterat innehåll

Ny studie om hinder och incitament för smarta elnätstekniker

Enligt en ny studie som Power Circle genomfört har elnätsbolag få incitament att investera i smarta elnätstekniker och andra kostnadseffektiva lösningar som krävs för att framtidssäkra elnäten. Studien visar att det saknas gemensamma målsättningar så väl som en vision från politiken. Detta utgör, tillsammans med brister i lagstiftningen, tydliga hinder för utvecklingen av morgondagens elsystem.

Laddbar bil var populärast miljöbil i februari

Power Circles statistik visar att det under februari månad tillkom 1 549 laddbara bilar i trafik, 51 procent fler än samma månad föregående år. Sammanlagt finns nu 48 444 laddbara bilar i Sverige. Enligt rådande miljöbilsdefinition var laddbara bilar de populäraste miljöbilarna under februari.

31 procent fler laddbara bilar i januari

Flottan av laddbara bilar fortsätter att växa. Under januari tillkom 1 500 laddbara bilar, 31 procent fler än samma månad föregående år. Sammantaget finns nu 46 895 laddbara bilar i trafik i Sverige. Utbyggnaden av publik laddinfrastruktur håller jämna steg med tillväxten av laddbara bilar. Det finns nu 4 716 publika laddpunkter fördelat på 1 297 laddstationer.

Paradigmskifte i fokus: "Vi har en hel del att lära av musikbranschen"

Årets Power Circle Summit tar nya djärva grepp. För första gången blir det ett tvådagarsevenemang där paradigmskiftet på energimarknaden fokuseras. Man jämför också med andra branscher som gått igenom snabba omvälvningar. - Vi har t ex mycket att lära av det som hänt i musikvärlden, säger Olle Johansson, VD på Power Circle.

Netcontrol blir partnerföretag i Power Circle

​Power Circle fortsätter att växa med nya partnerföretag. Västeråsbaserade Netcontrol har nu anslutit sig till Power Circle och blir därmed det sextionde partnerföretaget. Netcontrol har en bred produktportfölj med produkter för framtidens elnät, ett område som Power Circle arbetar mycket med.

Leasingföretaget Arval går med i Power Circle

Leasingföretaget Arval har beslutat att gå med i Power Circle. De blir därmed det första partnerföretaget som erbjuder leasinglösningar av bland annat laddbara bilar till företags- och privatkunder. En mycket viktig aktör i värdekedjan på fordonsmarknaden.

Vi söker nästa stjärna - jobba hos oss?

Solceller, batterier och digitalisering förändrar energisystemet, elektrifiering och självkörande fordon förändrar transportsystemet. Tillsammans påverkar detta samhället. Nu söker vi dig som vill vara med och utforska och driva denna förändring. Vi behöver en ny medarbetare till Power Circles team i Stockholm.

Blogg: Omstörtande idéer från rEVolution 2018

Här delar vi med oss av några de mest tänkvärda idéerna från rEVolution 2018 med talare såsom Tony Seba (​RethinkX), Christina Bu (​Norsk Elbilsförening), Colin McKerracher (​Bloomberg New ​Energy Finance), Jack Cheng (​NIO), modererat av Monica Araya (EV Advocate och TED-speaker) och Zachary Shahan (Cleante​chnica). Hänger du med i utvecklingen eller är det din affär som riskerar disruption?