​Smarta Elnät – hur går vi från vision till verkstad?

Framtidens elnät är smart - men vad betyder det i praktiken? Hur kan nätbolagen tänka strategiskt kring smarta tekniklösningar i sin egen organisation? För att svara på dessa frågor höll Power Circle tillsammans med Jämtkraft och Forum för Smarta Elnät ett seminarium på temat under förra veckan.

Stefan Sedin, chef för Jämtkrafts elnätsverksamhet, hälsade välkommen tillsammans med undertecknad samt Maria Sandqvist, kanslichef för Forum för smarta elnät och tillika dagens moderator. Vi fick under dagen ta del av både hur EIs och Forumets arbete fortlöper samt ett antal intressanta case från branschen.

Först ut var Erling Gustavsson från Smart Grid Networks som presenterade ett projekt som de gjort med smart mätning hos Affärsverken i Karlskrona. En framgångsfaktor som han lyfte är att det är viktigt för nätbolaget att ta reda på vad de verkligen behöver och satsa på de tekniker som ger störst effekt. Det är lätt att installera utrustning, men vad ska de ha den till?

Öresundskraft släppte samma dag som seminariet ett pressmedelande om sitt nya Smart Grid projekt där två mellanspänningsslingor utrustas med ny hård- och mjukvara som bland annat ska hitta felställen snabbt. Rickard Norin var på plats för att närmare beskriva hur de tänkt. Öresundskraft har valt att se smarta nät som en skalbar systemlösning och identifierat tre nivåer av ”smart”: Bas, medium och extra, som organisationen sedan kan jobba utifrån i sina projekt med olika partners.

Sedan följde en presentation av självläkande nät av Lars Hjort från HM Power och Bernt Hansson från Härryda energi som gemensamt presenterade ett projekt som de bygger i Härryda. Drivkraften för arbetet med smarta nät hos Härryda har varit att framtidssäkra näten. Det är viktigt för elnätsbolagen att investera så att de inte blockerar sig själva i 40 år, menade Lars Hjort. För att det ska lyckas krävs en inre drivkraft, en målbild och ett bra team. Bernt Hansson poängterade att satsningen varit en vitamininjektion för bolaget. Den har lett till att de kunnat attrahera personal som har kompetens och intresse av att jobba med liknande frågor. Även om affärsnyttan i dagsläget kanske inte är helt solklar menar Bernt att det inte bara går att titta på regleringen och de ekonomiska incitamenten där. Man måste tänka själv och investera i den riktning som vindarna blåser i samhället. ”Efter vilken årsmodell bygger vi elnätet idag? Framsynt eller trångsynt?” avslutade Bernt.

Fredrik Carlsson från Vattenfall presenterade några resultat från pilotprojektet ”Smart Grid Gotland”. Ett spännande resultat var att kundnöjdheten ökade och kundernas syn på nätbolaget förbättrades. ”Kunderna förväntar sig appar för kommuniktation idag” konstaterade Fredrik.

En fråga som kom upp i flera skepnader under dagen är hur viktig elnätsregleringen egentligen är för investeringar i smarta elnät. Många nätbolag anger regleringens fokus på Capex och investeringar enligt normprislistan (som baseras på mer traditionella tekniker) som det största hindret för att satsa på smarta elnät. Eftersom intäktsmodellen i regleringen enbart anger ett tak - som många ligger under idag - menade dock andra att det är fullt möjligt för investeringar i smarta tekniker att rymmas under det taket även om de skulle innebära ökade kostnader. Carl Johan Wallnerström från EI var också på plats för att beskriva just hur EI arbetar med att förändra regleringen så att den kan bli bättre på att främja nya tekniker. Men även han poängterade att det är viktigt att se helheten och inte bara EI:s regler. Marielle Lahti från forumet presenterade arbetet med att ta fram rekommendationer för hur bland annat regleringen kan bli bättre på att främja smarta nät.

En annan fråga som gav upphov till delade meningar hos panel och publiken var huruvida pengar till forskning och pilotprojekt bör få rymmas i regleringens kostnadsbas. EI har varit och är fortsatt skeptiska till detta och menar att det inte bör få belasta slutkunderna. Företagen har istället möjlighet att söka pengar från bland annat Energimyndigheten och EU för FoU-projekt och piloter. Mot detta synsätt opponerade sig flera bolag och leverantörer med motivet att det är svårt, osäkert och tidskrävande att söka pengar för FoU-projekt. Dels måste projekten passa in i någon utlysning och dels är det en konst i sig att söka pengar, som kanske inte mindre bolag har resurser och kompentens för. Några ifrågasatte även huruvida myndigheternas handläggare har kompetens nog att bedöma komplexa tekniska elnätsprojekt och vittnade om exempel på när de lagt ned mycket tid på ansökningar som sedan fått avslag på oklara grunder.

När publiken i slutet av dagen fick svara på mentifrågor om sin syn på smarta elnät var bilden tydlig kring vikten av att framtidssäkra näten, nästan alla höll med om att nätbolagen bör ligga i framkant. Regleringens roll delade publiken en aning mer; att den är viktig höll många med om men det rådde delade meningar kring huruvida den hindrar utveckling eller ej. Cirka 55% av de svarande såg den som ett hinder, resten såg den som neutral. Ingen svarade att den främjar utvecklingen av smarta nät som det ser ut idag.

Kundnytta, effektivisering och minskade avbrottstider fanns bland de största drivkrafterna för smarta elnätsinvesteringar, enligt publiken, och ekonomi, regleringen, bristande kompetens, kunskap och kultur fanns bland de största hindren. Några angav kommunikationssäkerhet och bristande dataöverföringskapacitet som hinder både under publikfrågorna och under diskussionerna, men annars var fokus på tekniska hinder små. En summering av dagen är därför att tekniken finns och att de flesta ser ett behov av att investera i mer smarta nättekniker. Det som behövs nu för att utvecklingen ska ta fart är förankring internt i företagen, ökad kunskapsnivå och starkare ekonomiska incitament redan idag för att investera i det som vi vet kommer att behövas i framtiden. Elnäten som byggs idag ska stå i 40-60 år i många fall och det är därför viktigt att ge bolagen tydliga incitament att investera rätt. 

//Anna Wolf, sakkunnig Energisystem och Smarta elnät