Dags att fundera på en nationell IT-miljard

Dagens patient vill ta mer ansvar för sin sjukdom och hälsa. Frågan är om landsting och regioner gör tillräckligt för att möta patienternas behov?

Arbetet från nationellt håll är i dag otillräckligt. Ska valfriheten i vården bli värd namnet krävs det att det arbetas fram heltäckande IT-tjänster i landstingen och regionerna.

Behovet av en nationell digital agenda för vården är nödvändig om man ska öka patientdelaktigheten, såväl som patientsäkerheten.

Arbetet inom IT-området har gått och går alldeles för långsamt. De IT-tjänster som erbjuds i dag är tunna i sitt innehåll. Digitala recept och Mina vårdkontakter med några få online-tjänster kan inte ses som en framgång.

En tjänst bör erbjudas patienterna, där både journaluppgifter, patientens egen journal, portal för appar, tidbokning, recepthantering, enkel kontakt med behandlande läkare med mera ingår.

Mina vårdkontakter, 1177 och regeringens nya förslag på Hälsokonto borde kunna gå samman till en produkt och vara landsomfattande. Vi är säkra på att detta ökar patientsäkerheten, en informerad patient stärker säkerheten.

Det måste vara enkelt för patienten som vill ta ett större ansvar för sin vård och det måste var enkelt att addera nya e-tjänster allt eftersom utveckling sker.

För fem år sedan lanserades den första smartphonen, i dag finns över 700 000 appar i Appstore och lika många i Googlestore. Ett enkelt sök på diabetes ger en träff på 570 appar.

Region Skåne har nyligen publicerat en app där man på ett enkelt sätt kan hitta rätt i den skånska vården, men detta är bara början.

I Skåne går arbetet med stärka patienternas e-hälsa hand i hand med en politisk styrgrupp som lyfter integritetsaspekterna, som exempelvis logguppföljning och en ingång för att spärra sin journal.

Via appar kan patienter redan i dag få direkt hjälp och stöd i sin sjukdom. Till exempel diabetespatienter som via en app kan hålla koll på mätdata från blodglukosmätaren samt enkelt addera annan relevant information för att sedan exportera informationen till en pdf. Informationen kan sedan skickas till mottagningen som underlag inför patientens möte med vården.

Förutom att informationen ska vara enkel att lämna och komma åt måste också personalen inom vården vara öppen för den patientdrivna vården där patienten tillåts att bidra med egen information. Patienten måste släppas in i samtalet kring diagnos, behandling och uppföljning utifrån egna erfarenheter.

Den patientdrivna e-vården kan aldrig nå framgång om inte mottagaren, det vill säga vården är öppen och mottaglig för den förändring som redan är här.

Alla landsting och regioner måste ta ett gemensamt ansvar över gränserna för att driva på utveckling av den digitala patientdrivna vården.

I detta arbete så är det väsentligt att vi även ser ett nationellt stöd. Det är dags att fundera på en nationell IT-miljard som stimulerar huvudmännen till att verkligen agera. Denna satsning skulle kunna fungera på samma sätt som andra stimulansmedel, i motsats till hur tidigare resurser fördelats. Detta skulle vara både ansvarsfullt, kostnadseffektivt och frigör resurser till de mest sjuka.

Anders Åkesson MP, Regionråd Region Skåne

Hans Dahlgren, Affärsutvecklingschef Praktikertjänst AB