Berättelser från Praktikertjänst: Säkra landsbygdens vårdbehov - Tandläkare Urban Englund

Regeringens förslag till ändring av 3:12-reglerna tar inte hänsyn till de 1 900 verksamhetsansvariga som i Praktikertjänsts regi driver privata, småskaliga mottagningar runt om i landet. I dessa utskick träffar vi ett antal av Praktikertjänsts verksamhetsansvariga som berättar om varför de driver mottagningar och på vilket sätt ändringsförslaget oroar dem.

Urban Englund - Leg. tandläkare på Tandläkarhuset i Hudiksvall

Efter att ha arbetat som tandläkare och klinikchef på Folktandvården i Hudiksvallsregionen i 19 år ville Urban Englund gå vidare. Sedan 2005 driver han kliniken Tandläkarhuset i Hudiksvall tillsammans med tre kollegor. Även om arbetet på Folktandvården oftast fungerade bra, kände han att han inte alltid fick utlopp för sitt engagemang, och som klinikchef fick han inte alltid möjlighet att genomföra förbättringar i den takt han önskade.

Likt sina kollegor hade Urban inte drivit privat praktik tidigare, och den administrativa börda som en sådan förändring skulle innebära var inte särskilt välkommen. Således bestämde de sig för att starta verksamheten inom Praktikertjänst.

Urban oroar sig över 3:12-förslagets effekt på den småskaliga vården på landsbygden. Han menar att det inte skulle finnas lika många aktörer om det inte vore för Praktikertjänst, som minskar inträdesbarriärerna och riskerna med att starta praktik i glesbygden.

Praktikertjänst signalerar trygghet

Valet av driftsform var självfallet föranlett av noggrant övervägande. Praktikertjänst ansågs ha flera fördelar jämfört med andra alternativ. Framförallt uppskattades erbjudandet om stöd med löpande administrativt arbete, men också möjligheten att vara del i ett stort nätverk med bred kompetens. Med hjälp av Praktikertjänsts huvudkontor kunde tandläkarna fokusera på det de gör bäst och slippa många betungande kringuppgifter.

– Ingen av oss hade jobbat helt privat tidigare, vi hade alla haft chefspositioner inom Folktandvården, men inte i någon privat verksamhet. Möjligheten att till viss grad kunna fortsätta förlita sig på en stor organisation med bred kompetens var ovärderlig.

Praktikertjänst varumärke är starkt och signalerar trygghet och långsiktighet, enligt Urban. Jämfört med de något kortare investeringshorisonter som många andra privata ägare inom den svenska vårdsektorn har, erbjuder Praktikertjänst en visionär, långsiktig agenda.

Entreprenör men anställd

Anledningen till att gruppen valde att lämna Folktandvården och starta  en verksamhet i Praktikertjänst grundade sig som sagt i en vilja till mer egenbestämmande och ansvar. I en avvägning mellan anställningens trygghet och entreprenörens frihet uppfattades Praktikertjänst som ett perfekt mellanting.

Urban understryker hur man som aktieägare känner ett ansvar för verksamheten och dess utveckling, vilket föder en helt annan nivå av engagemang kring tjänsten man erbjuder.

– Man blir nästan som varumärket - man kan inte gömma sig. Det man gör mot patienten räknas och värderas. Det ger en otrolig kick när man faktiskt vet att mottagningens framgångar är ett direkt resultat av ens eget arbete.

Som privat aktör blir arbetet kundfokuserat på ett helt annat sätt, och ansvarskänslan blir betydligt mer framträdande, menar Urban Englund.

Vinst för vårdgivare ger vinst för vårdtagare

Att byta från offentlig verksamhet till en tandläkarmottagning i Praktikertjänst ökade på många sätt närheten till patienterna. Småskaligheten ger en lokal förankring och stark ansvarskänsla jämfört med anställning i privata storföretag och offentliga verksamheter. 

På så vis påverkar ens egen insats mottagningens framgång direkt, vilket Urban Englund uppfattar som gynnsamt inte bara för honom själv, utan främst för patienterna. Motivationen bland tandläkarna att erbjuda en förstaklassig service blir så mycket större menar Urban och säger att det inte är förvånande att Praktikertjänsts mottagningar ständigt får mycket höga resultat i kundnöjdhetsundersökningar.

Ändringen av 3:12-reglerna är missriktad

Regeringens förslag på ändring av 3:12-reglerna kan få ödesdigra konsekvenser för Praktikertjänsts verksamhetschefer – inte minst ur ett rekryteringsperspektiv. Urban menar själv att den utdelning han får, men är samtidigt orolig över hur lagändringen skulle minska flexibiliteten och nyetableringsgraden. En av Praktikertjänst styrkor är småskaligheten och möjligheten att nå ut på landsbygden. Den konkurrensnackdel som ökade skattekostnader andra bolag medför skulle försvaga Praktikertjänst. Dessutom menar han att poängen med aktieägarskap – och därmed det djupare ansvaret för vården - försvinner om den vinst som blir över efter lön beskattas högre än om man passivt ägt aktier i ett helt annat bolag.