Skip to main content

”Förbjud förluster i välfärden” - debattartikel i Svenska Dagbladet

Nyhet   •   Nov 02, 2016 09:18 CET

Urban Englund, styrelseordförande Praktikertjänst

Sund konkurrens är en av de allra viktigaste drivkrafterna för att skapa innovation och vässa kvalitet och kostnader. Både monopol och oligopol leder till sämre kvalitet och högre kostnader. Och det gäller alla branscher. Även välfärds­tjänster som vård, skola och omsorg. Monopol leder även till att medborgare inte själva får välja vem som ska leverera tjänster och produkter. Det är extra allvarligt när det handlar om tjänster och produkter som är viktiga för individen, exempelvis möjligheten att själv få bestämma förskola, skola, äldrevård, hemtjänst, personlig assistans, vårdcentral.

Det första som krävs för en fungerande konkurrens är att det finns olika aktörer att välja på. Och där tycks vi stå inför ett allvarligt hot om de tankar som sipprar ut från Välfärdsutredningen blir verklighet. SVT ­Nyheter erfar att Välfärdsutredningen kommer att föreslå ett vinsttak på 7 procent på investerat kapi­tal för företag inom vård, skola och omsorg. Dessutom föreslås årliga kontroller av vart vinsterna tar vägen.

Ett sådant förslag skulle få betydande konsekvenser för välfärdssektorn. I Dagens Samhälle den 20 oktober i år beskrivs exempelvis att cirka 6 400 företag inom välfärdssektorn skulle kunna påverkas nega­tivt av de vinstbegränsningar som diskuteras och forskaren Joachim Landström som anlitats av utredningen men hoppat av hävdar att de (om)diskuterade förslagen skulle kunna leda till ett massivt förstatligande av välfärdssektorn.

Det andra som krävs för sund konkurrens är att aktörerna i sektorn har likvärdiga villkor. Och här finns stora brister mellan privata och offentliga aktörer i primärvården.

De privata utförarna måste såklart hålla minst samma kvalitet som de offentliga alternativen. Under­sökningar visar också att privata utförare är minst lika bra eller bättre. Men privata aktörer måste också hålla ekonomin i balans. Även detta klarar man, men det gör de offentliga aktörerna tyvärr alltför sällan.

I primärvården finns sedan 2009 en vårdvals­modell där offentliga och privata vårdcentraler har samma uppdrag och samma ersättning. Problemet är bara att landstingen i efterhand, och utan öppen redo­visning, tillför ekonomiska resurser till sina egna enheter för att täcka förluster.

Enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Vårdföretagarna uppgår förlusterna för de offentligt drivna vårdcentralerna i Sveriges 21 landsting och regioner till över 420 miljoner kronor under 2015, en ökning med över 50 procent jämfört med 2011. Sedan vårdvalet infördes uppgår de totala förlusterna för landstingsdriven primärvård till närmare 1 miljard kronor.

Förlusterna i välfärden är ett stort samhälls­ekonomiskt problem. Inte bara genom resurs­slöseriet eller att olika patienter får olika vård, utan också genom att det kraftigt snedvrider konkurrensen.

Förluster i välfärden gäller inte bara primär­vården. Nästan alla kommuner bedriver personlig assistans och hemtjänst med förlust. Jämfört med privata utförare har kommunerna också högre kostnader för sina äldreboenden. Många av de offentligt drivna sjukhusen gör samtidigt stora förluster.

För att konkurrensen ska fungera måste välfärdsförlusterna stoppas och vi hade önskat att den här frågan varit en del av Välfärdsutredningen, men det är den tyvärr inte.

Dessbättre finns redan i dag en modell som kan repa­rera den snedvridna konkurrensen. Lagstiftningen finns redan inom skolans område. Där är det uttalat att kommunens ersättning till privata aktörer som driver skolor där kommunens elever går ska grunda sig på kommunens budget för motsvarande kommunal skolverksamhet. Kommunen är skyldig att redovisa hur ersättningen beräknats och om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till egen skolverksamhet för förlusttäckning eller annat ändamål ska motsvarande tillskott ges till de privata aktörerna.

Ett sådant system skapar rättvis och sund konkurrens och ger dessutom kommunerna starka incitament att förbättra de egna verksamheterna som inte är tillräckligt effektiva. På sikt gynnar systemet oss medborgare och skattebetalare.

Vi kan inte längre acceptera överkostnader och förluster i välfärden. Landstingen och regionerna måste­ se alla verksamheter som likvärdiga och börja ­arbete i enlighet med Lagen om valfrihetsystem (LOV). Det är enda sättet att ge alla invånare samma möjlighet till en god vård. Det är därför hög tid att lagstifta mot förluster i välfärden.

Urban Englund
leg tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Johan Fredriksson
vd och koncernchef, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet Näringsliv den 2 november 2016.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera