Samverkande modeller ger NCC svar i projekt på Hisingen

I Göteborgsregionen pågår flera stora infrastrukturprojekt. Marieholmsförbindelsen är ett av dem där NCC Anläggning Region Väst ansvarar för ett delprojekt. Mätningschefen Peter Landau berättar om hur de i Topocad lägger till modeller på en grundmodell. De samverkar och blir tillsammans ett verktyg för att visualisera, planera och följa upp arbetet.

Det västsvenska paketet är en kraftfull insats för att bygga ut infrastrukturen och innehåller flera olika projekt. Ett av dem, Marieholmsförbindelsen, pågår på Hisingen i Göteborg. Tanken är att avlasta och effektivisera trafikflödet genom att dra nya vägsträckningar, bland annat med en ny tunnel under Göta älv.

NCC Anläggning Region Väst ansvarar för ett av de fyra delprojekten i Marieholmsförbindelsen och ska vara klart 2020. Kostnaden beräknas till 650 Mkr. Man bygger en ny knutpunkt av nya vägar, cirkulationsplatser och broar. Det är i en mening ett ordinärt infrastrukturprojekt utan några särskilt avancerade vägbyggen eller brolösningar, menar Peter Landau som är mätningschef.

– De geotekniska förhållandena är dock rätt tuffa med leran och närheten till älven. Det finns föroreningar i området och massor ska köras till olika tippar. Dessutom måste den vanliga trafiken flyttas.

Trafiken omdirigeras för att få fram arbetsytor

för schaktning och för att spränga bort berg. Två gånger i veckan stängs vägar av under en kort tid mitt på dagen för att sprängningen ska ske utom fara för trafik eller närboende.

Visualiserar med flera modeller

Ett projekt av denna storlek genererar naturligtvis en ofantlig mängd data. Trafikverket lämnade under starten planritningar och en terrängmodell som Peter och hans fem medarbetare har utökat. Idag har detta material växt kraftigt och omfattar flera olika modeller i Topocad som är indelade i tre kategorier för att visa modellens funktion och inriktning. För tillfället arbetar man med 25 grundmodeller, 10 – 15 inmätningsmodeller och ett hundratal utsättningsmodeller. Grundmodellerna uppdateras i takt med att handlingarna revideras, inmätningsmodellerna uppdateras varje vecka men utsättningsmodellerna lever ett kortare liv och är bara aktuella under den period när punkterna sätts ut i fält.

Bakom finns en klar tanke med att skapa detta stora antal modeller som man dock menar är nödvändigt. Det finns ingen mening att skapa en modell för varje uppgift. Alternativet till flera modeller skulle vara att samla all information i en enda stor och omfattande databas. Men då hade arbetet inte blivit så överskådligt och flexibelt.

– I Topocad är det enkelt att öppna flera modeller. Jag öppnar en utsättningsmodell, tar in en grundmodell för höjder och lägger till modellen för hur elledningarna går. Då får jag ett underlag för att se hur vi ska arbeta vidare eftersom jag ser den öppnade modellen med de andra i bakgrunden.

Modellerna samverkar när deras respektive information syns tillsammans i programmet.

Faktiska förhållanden visualiseras och Peter och hans medarbetare kan granska vilka resultat som projekteringen kan ge upphov till. De får ett underlag som visar på problem eller nya möjligheter som de tidigare inte hade sett. För varje ny uppgift sätts de modeller samman som behövs för att dra slutsatser. Ett viktigt område är säkerhet.

– Jag arbetar rätt mycket med kollisionskontroller för att förhindra och förekomma fel.

Varje dag kommer nya inmätningsfiler och inmätningsmodellerna uppdateras konstant.

Struktur med hjälp av kodlista

Bredvid den systematiska uppdelningen med modeller är kodningen ett viktigt moment. Här spelar Topocads kodfunktion en roll. Peters kollegor gör inmätning i fält där informationen kodas enligt en fastställd kodlista.

– Jag har gjort en kodöversättning i Topocad där fältkoderna sorteras i grupper i programmet. Varje grupp innehåller olika lager och är ämnesspecifik, till exempel el eller VA.

Lagergrupperna kan sedan enkelt flyttas in i inmätningsmodellerna.

Informationen flödar från fältets koder via översättningen till rätt grupp och lager i modellen. Data sorteras och hamnar på rätt plats.

- Det är en arbetsmetod som löper genom projektets alla inmätningar där kodlistan och översättningen i Topocad är dess hjärta. Det betyder också att vi inte behöver lägga till fler inmätningsmodeller utan vi uppdaterar de vi har med nya data som kommer från fältet.

Informationen kvalitetssäkras när rådata kommer in till kontoret som redan är kodat enligt kodlistan. Det effektiviserar flödet menar han och lyfter särskilt fram hur viktigt det är att skapa ett organiserat sätt att arbeta med mätningsinformation.

– Jag har jobbat i många stora projekt och det enda sättet att bli lyckosam är att ha en enkel, logisk och fungerande struktur. Det får vi genom att styra processen redan i kodlistan vilket är ett av de största användningsområden och nyttan jag har av Topocad.