Kinas nya handelssystem – ytterligare ett led i den stora energiomställningen

Nästa år startar Kina sitt handelssystem för utsläppsrätter. Det är ytterligare ett led i deras stora energiomställning där de är på väg att ta ledningen. Hur stort kommer systemet att bli? Kommer det påverka EU ETS?

Den 12 november blev det känt att USA och Kina slutit ett historiskt klimatavtal. Beskedet från stormakterna blev en boost inför klimattoppmötet i Lima där grunden för Parisavtalet skulle läggas. Även om överenskommelsen inte var bindande och målen inte tillräckligt högt satta så banade det väg för andra länder att hoppa på tåget.

Mitt under pågående klimatmöte i Marrakesh blev det klart att Donald Trump vann presidentvalet i USA och farhågorna växte kring hur övriga stora utsläppsländer, som Kina, nu skulle reagera. Farhågorna kom dock på skam och stödet för klimatavtalet verkade snarare stärkas. Kina uttalar tydligt att de inte på något sätt har tänkt minska sina åtaganden på grund av USA, snarare tvärtom; ”China will act as facilitator to boost climate negotiations on implementing the Paris Agreement, regardless of the stance that the United States takes” sa Xie Zhenhua, Kinas toppsändebud för klimatfrågor.

Kina leder i praktiken redan omställningen mot förnybar elproduktion. Under 2015 installerades över 30 GW ny vindkraft i landet, att jämföra med Europas drygt 12 GW. Redan 2009 sa Fatih Birol, chefsekonom på IEA, att ”om Kina når sina klimatmål till 2020 – och de har nått de flesta av denna typen av mål hittills – kommer de ha åstadkommit den största utsläppsminskningen av alla länder och ligga i framkant för att kämpa mot klimatförändringar.” I PwC:s globala ”Low Carbon Economy Index” 2015 ledde för första gången Kina i årlig minskning av utsläpp (vilket dock även till stor del beror på ett skifte mot servicesektorn i deras ekonomi).

Varför ligger Kina i framkant? 

En av anledningarna är att de behöver minska sin användning av fossila bränslen för att snabbt och kraftigt förbättra luftkvaliteten. Global uppvärmning och dess påverkan på förhållandet i det trångbebodda landet ses dessutom som ett reellt hot. Sedan har Kina insett att det finns ekonomi i omställningen. De har redan investerat kraftig i nya teknologier för sol, vind och kärnkraft. De vill bli världsledande i produktion och service inom nya energiteknologier. ”China and India are very happy to have the global leadership of industries of the future that employ millions of people and are seeing close to $2 trillion of investment a year” kommenterade chefen för institutet IEEFA.

Nu får de dessutom en chans att snabbt bli ledande även kommunikativt, att bli ”the good guys” och ses som ett draglok i kampen mot klimatförändringar. Det ökar deras globala maktposition. Det skulle inte förvåna oss om Kina till och med ökar sina åtaganden. I Parisavtalet har de lovat att utsläppen ska nå sin topp 2030 men prognoser visar att toppen snarare kommer ligga redan år 2020 för att sedan minska med 7% till 2030. Läs mer här: https://www.carbontax.org/ what-about-china/

Kinas handelssystem för utsläppsrätter startar nästa år

I ett projekt från 2014 lovar EU att stödja Kina i upprättandet av ett nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Men redan tidigare än så startade sju regionala testsystem i Kina. De har totalt täckt in över 1,2 miljarder allokerade utsläppsrätter. Priserna låg i början av året mellan ca 2-6 euro/ton beroende på vilken region.

Förra sommaren avtalade Kina och EU om att utöka samarbetet kring utsläppsmarknader och EU-kommissionen fördubblade sina medel till partnerskap med utländska marknader. Förberedelser pågår nu för fullt för att under 2017 starta upp Kinas nationella handelssystem för utsläppsrätter som kommer täcka 4-5 miljarder ton utsläpp (EU ETS drygt 2 miljarder) och därmed bli världens största. Systemet kommer de första åren att täcka 8 sektorer och totalt ca 8000 anläggningar. Även flygsektorn inkluderas. Fas 1 blir en testfas och genomförs 2017-2019. Fas 2 startar 2020.

Från fas 2, alltså från 2020, kommer fler sektorer att anslutas och då kan det också bli aktuellt med länk till andra system där EU ETS ligger nära till hands. Tilldelningen i det kinesiska handelssystemet kommer baseras på nationella utsläppsminskningsmål samt historiska utsläpp. Det är ännu inte känt vilka utsläppsminskningsmål som kommer ligga till grund. Kinas nuvarande mål är att minska CO2 utsläpp/capita med 40-45% till 2020 (jmf 2005). I Parisavtalet åtar man sig att utsläppen ska nå sin topp senast 2030 och att minska utsläpp/capita med 60-65% till år 2030 (jmf 2005). Från början kommer större delen av tilldelningen att delas ut men efter hand ska det övergå mer och mer till att auktioneras ut. Det finns också möjligheter att investera i projekt för att minska nationella utsläpp, t.ex. förnybar kraftproduktion, biomassa, avfallshantering och på den vägen få krediter som till viss del kan användas för att täcka sina utsläpp. Dessa krediter kan också handlas och kallas CCER (Chinese Certified Emissions Reductions).

Kan Kinas handelssystem påverka EU ETS?

Under den första fasen i Kina, 2017-2019, kommer det troligen inte finnas så mycket utrymme för påverkan på EU ETS. Dels är det bara en testfas och det är inte säkert om utsläppsrätter och krediter från denna fas kommer kunna användas efter 2020. Dessutom är det alldeles för ont om tid för att sätta upp någon typ av samarbete. På sikt kan man dock tänka sig era möjligheter till påverkan på det europeiska handelssystemet.

Ihopkoppling av systemen

System kan kopplas ihop på så sätt att utsläppsrätter från det ena systemet kan användas för rapportering i det andra. Detta skulle göra att priserna i det ena landet skulle få en direkt påverkan på priserna i det andra. Med tanke på att det i Kina troligen är lättare att få igenom åtgärder för högre priser, och man redan idag talar om prisgolv, så skulle det kunna leda till högre priser i EU ETS.

Användning av krediter

I Kina är det möjligt att använda projektkrediter för att täcka en del av sitt behov av utsläppsrätter. I Parisavtalet öppnas det upp för möjlighet att använda någon typ av internationella krediter. Utbudet, efterfrågan och priserna på dessa skulle isåfall få påverkan på efterfrågan av EUA.

Tilldelning till konkurrensutsatt industri

Med ett pris på utsläppsrätter i Kina (som kanske till och med är högre än priset i EU ETS) så blir det svårare för europeisk industri att hävda försvårad konkurrenssituation. Listan på de företag som ska få fortsatt fri tilldelning av utsläppsrätter skulle kunna bli kortare.

Ökad press på EU att få upp EUA priserna

Den politiska pressen kommer öka på EU att få upp priserna på utsläppsrätter för att ge incitament till klimatåtgärder. Europa vill gå före och vill nog helst inte bli för snabbt omsprungna av Kina i sitt klimatengagemang.