Non profit-vård missgynnas i Göteborg

I debatten om vinster i välfärden glöms ofta vård som erbjuds av idéburna, alltså non profit-organisationer, bort. Ändå har dessa sedan länge erbjudit vård och omsorg som ett alternativ till kommunens och landstingens. 70 procent av göteborgarna vill kunna välja detta alternativ. Men om inte kommunen ändrar inställning, finns det kanske inte kvar några idéburna alternativ om tio år i Göteborg. Det befarar representanter för dessa organisationer. 

Enligt en Novusundersökning som genomfördes under 2013, vill 7 av 10 göteborgare ha möjligheten att välja vård eller omsorg hos en idéburen organisation. Dessa kallas även non profit-organisationer, då överskottet återinvesteras i verksamheten. Vid en paneldebatt i maj med representanter för flera beslutsfattare inom kommunen (s, mp, m, fp och kd var representerade) uppgav samtliga närvarande partier att de ser den idéburna vården som ett viktigt alternativ till kommunens och landstingens.

Men de idéburna organisationerna känner sig motarbetade. Och den politiska majoriteten röstade ner förslaget att införa LOV, Lagen om valfrihet.

– Den idéburna vårdens största problem är attityden från Göteborgs stad, säger Lotta Säfström, direktor för Göteborgs kyrkliga stadsmission.

– Fast vi jobbar långsiktigt med stort engagemang och hög kundnöjdhet, tvingas vi lägga ner väl fungerande verksamheter för att kommunen avslutar samarbeten och öppnar konkurrerande verksamheter.

Detaljstyrning och i vissa fall krav från kommunen på att få utse chef för verksamheter är enligt Lotta Säfström andra käppar som sätts i hjulen för de idéburna organisationerna.

Göteborgsbaserade Bräcke diakoni som är Sveriges största non-profit organisation inom vård, expanderar uteslutande utanför Göteborg. Martin Ärnlöv, direktor/VD för Bräcke diakoni menar att det bland annat beror på upphandlingskriterierna som kommunen ställer upp.

 – I andra kommuner anges ett fast pris för vård och omsorg. Då kan vi konkurrera med kvalitet i stället för pris, säger Martin Ärnlöv.

Famna, som samlar de idéburna organisationerna, drar slutsatsen att kommunens negativa attityd delvis beror på okunskap. Famna genomförde via Nordiska Undersökningsgruppen, under 2013 en enkät med Göteborgs politiker. Där uppgav nästan hälften att de inte känner till begreppen non-profit och idéburen vård och omsorg, eller att de inte känner till begreppen så bra. Och ännu mer anmärkningsvärt: Av de som uppgav att de var negativa till idéburen vård, svarade merparten att de inte skulle ändra inställning om de fick mer eller ny information.

Se relaterade dokument för Famna Väst och Novus undersökningar.

För mer information, kontakta:
Lotta Säfström, direktor/VD, Göteborgs kyrkliga stadsmission, 0767-61 24 99
Martin Ärnlöv, direktor/VD, Bräcke diakoni, 0702-41 62 23

Om Famna
Famna är ett samlande nationellt organ för utförare inom idéburen vård och social omsorg.

Famna Väst arbetar på lokal nivå och utgörs av: Bräcke diakoni, Göteborgs Räddningsmission, Göteborgs kyrkliga stadsmission, Skyddsvärnet och Stiftelsen Gyllenkroken. De driver bland annat verksamhet inom äldreomsorg, social hjälpverksamhet, funktionshinder, hälsovård, arbetsmarknadsinsatser och utbildning. Famna Västs medlemmar omsätter över 800 miljoner och har över 1 200 anställda.

Om LOV
LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunalt och landstingsdrivna verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.

En central del i lagen är att kommunen eller landstinget skriver kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven samt att alla utförare ersätts på samma sätt och därmed konkurrerar med enbart kvalité.