Media no image

If the mountain will not come to Mohammed!

Blogginlägg   •   Maj 17, 2017 10:18 CEST

If the mountain will not come to Mohammed, Mohammed will go to the mountain. Så heter den, uppsatsen som Elisabet Ljungström och jag med gemensamma ansträngningar skrivit och skickat in när vi blev nominerade till Götapriset i våras. Tack Elisabet! Den hamnade även hos Dagens Samhälle och efter ett långt samtal med Torbjörn, journalist på nämnda tidning förstod jag att de blivit lite intresserade av Bräcke diakoni och vårt mobila team.

Och nu satt vi där under de dignande takkronorna på Berns salonger, uppklädda och välkammade, redo att vinna men lika redo att förlora. Vi hade ju hur som helst kommit en bit på väg till den stora finalen. Områdeschefen var något bekymrad över sin lite för långa slips och syster Ann-Sofie över sina lånade skor där slejfen gått sönder. Det där med slipsen var väl inget större problem. Det finns ju en annan man som är känd för sina långa slipsar och det har ju gått bra för honom eller hur? Värre var det för syster Ann-Sofie vars provisoriskt lagade sko medförde en viss försiktighet och haltande gång under kvällen. Men för övrigt var vi glada och förväntansfulla även om vi mer eller mindre hade bestämt att vi kommer nog inte att vinna. Det blir den där skolan från Nyköping som tar hem det.

Vi tävlade i klassen ”Årets välfärdsförnyare”. Smaka på den! Visst låter det storslaget och det var verkligen en storslagen tillställning. Det var fullsatt 300 personer. Det var överdådigt med mat, vin, underhållning, kuvert som öppnades och ”Vinnaren är” Bräcke diakoni! Prisregnet föll och vi var stolta över vår insats och över Bräcke diakoni. En organisation som ger möjligheter.

Vi vann och har vi tur kanske Anneli och jag får åka med till Almedalen i år igen! Vi skulle kunna hänga en skylt om halsen där det står välfärdsförnyare och mingla runt bland tälten. Kan onekligen tilldra sig ett visst intresse. Kanske träffar vi Jimmie Åkesson som säkert blir glad om han får prata med några förnyare av välfärden. Han har ju alltid varit så mån om detta inte minst sjukvården. Numera företräder han ju det nya sjukvårdspartiet!

Ni kommer aldrig att sitta under några kristallkronor. Ni som inte längre är välkomna i det här landet. Ni som bara är till besvär. Ni som flykten valde! Men kanske fick ni en liten stund i rampljuset när ni för ett ögonblick fick komma in i de fina salongerna denna onsdagskväll i maj.

Har du förberett något tacktal, frågar områdeschefen några dagar innan avfärd. Ja, jag har faktiskt det. Tack ni som gjorde det möjligt att starta november 2013. Ulrika, Emma, Inger och Katharina. Tack ni som är med idag, Ann-Sofie, Anneli, Asil, Carina och Zari.

/Eva Öfwerman
Verksamhetschef

Ni kommer aldrig att sitta under några kristallkronor. Ni som inte längre är välkomna i det här landet. Ni som bara är till besvär. Ni som flykten valde! Men kanske fick ni en liten stund i rampljuset när ni för ett ögonblick fick komma in i de fina salongerna denna onsdagskväll i maj.

Läs vidare »
Media no image
Xrqhcmpszmt5tkkcnbx4

Tillbaka hos ministern

Blogginlägg   •   Maj 12, 2017 17:10 CEST

På senhösten 2014 var jag med en handfull personer som träffade den då nytillträdde civilministern Ardalan Shekarabi på hans tjänsterum. Jag minns att jag noterade att hyllorna var helt tomma, och att Alliansregeringens pågående arbete också rent fysiskt var bortstädat. Jag bloggade om det då, och letar fram min gamla text i datorn. ”Mötet går bra. Samtalstonen är artig först, men snart konstruktiv. Ministern vill öka andelen idéburna non profit-organisationer i välfärden. Han är inte inne så mycket på att förändra tillämpningen av nuvarande upphandlingsregler, utan snarare på att hitta möjligheter för samhället att sluta avtal direkt. - - - Närmast konkret ska en ny stor utredning om välfärdsfrågor komma igång i januari.”

I förra veckan var jag tillbaka hos civilministern, och nu är inte hyllorna på departementet tomma längre. Efter 2,5 år finns det gott om regeringens eget material. Dit hör den nu färdiga ”Välfärds-utredningen”, och vi var en liten grupp från civilsamhället som bjudits in för att diskutera vad som ska hända med den härnäst. Alla representanter har redan lämnat utförliga remissvar kring de olika förslagen, men det blir alltid något annat när man sitter runt samma bord och samtalar.

Samstämmigheten bland de idéburna är stor om att den föreslagna vinstregleringen blir komplicerad och missriktad också för vår sektor. Det har vi redan framfört. Men vi är lika eniga om att flera delar av utredningen är bra och bör genomföras. Det finns flera förslag som underlättar att sluta avtal med idéburna, och som vore bra för oss. Det handlar om sådant som beloppsgränser i upphandlingar, arbetsträning och mer generella tillståndsfrågor. Och vi tycker alla att Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) behöver få en egen plats i regelverken.

Utöver ministern, så deltar några tunga politiker från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Välfärden är viktig, och ämnet ligger mitt i den politiska hetluften. Som oftast när man träffar seniora nationella politiker, så är kunskapsnivån hög och frågorna både intresserade och eftertänksamma. Men politik innebär också positionering och paketering. Är man beredd att kompromissa politiskt för att få till en lösning som faktiskt skulle kunna gå att genomföra? Eller är det viktigare att göra en politisk markering? Det är omöjligt att tolka vad de tänker innerst inne. Och kanske är de själva oeniga sinsemellan, eller helt enkelt osäkra? Men om man verkligen vill åstadkomma något konkret för tillväxt av idéburen sektor i välfärden, så är tillfället för initiativ och handling nu.

Vi behöver modiga politiker och action!

/Martin Ärnlöv, direktor/vd


Läs vidare »
Wxqgda5ypi0p9mouhhnu
Xrqhcmpszmt5tkkcnbx4 Wxjylbkqb5xhqoaikrjd

Bräcke diakoni Årets välfärdsförnyare 2017

Pressmeddelanden   •   Maj 11, 2017 09:19 CEST

På Stora Samhällsgalan den 10 maj delades priser för goda exempel på välfärdsinsatser ut. Och vinnare i klassen Årets välfärdsförnyare blev Bräcke diakonis mobila vårdcentral.

Zdjdufdrj1lqw6yhcz4c

En månad sen den 7 april

Blogginlägg   •   Maj 08, 2017 11:20 CEST

Igår var det en månad sedan fredagen 7 april. Larmet om att en lastbil kapats kom klockan 14.53. En ensam man kör fullständigt besinningslöst ned för Drottninggatan, väjer något för betonglejon och mejar ner de människor som inte hinner undan. De flesta av oss blev inte personligt drabbade utan befinner oss i en av de yttre ringarna och det räcker för att bli berörd, ledsen och rädd.

Wxqgda5ypi0p9mouhhnu

Bräcke diakonis mobila asylteam nominerade till "Årets välfärdsförnyare"

Pressmeddelanden   •   Apr 27, 2017 16:26 CEST

​För tredje året i rad uppmärksammar tidningen Dagens Samhälle nyskapande exempel på utveckling och förbättring av den gemensamma välfärden. Priset "Årets välfärdsförnyare" går till en verksamhet eller ett arbetssätt som förnyats inom förskola, skola, vård eller omsorg. Nu har vi blivit nominerade för vår mobila vårdcentral för asylsökande.

Fkwgown63kx9kk8ck0o4

Nio organisationer, 272 ensamkommande barn i IOP - hur gick satsningen?

Pressmeddelanden   •   Apr 19, 2017 13:07 CEST

Media no image

Vi har ett ansvar!

Blogginlägg   •   Apr 19, 2017 08:52 CEST

Jag tänker att jag skall sluta skriva om asylsökande och flyktingar. Visst har vi tröttnat på alla berättelser om människor som sökt sig hit i hopp om ett bättre liv och framtid. Men det som är min drivkraft är det som jag skrev i min första blogg. När siffrorna och statistiken från migrationsverket plötsligt får namn och ansikten så kommer de nära och det går inte att värja sig. Vi stänger ner asylboenden och tvångsdeporterar människor tillbaka till terroristerna i Kabul men det kostar inget att se ansikten bakom siffror. Och när uppstår egentligen ansvar?

Hon har varit här i 2 år och bor på Stora Ekeberg tillsammans med sin man. Under den här tiden har hon funnits där och vi har hoppats med henne! Hon har varit vår egen Daritolk och är en god människa. Hon är nära att bli utvisad till ett land där svensk militär inte längre vågar röra sig fritt och UD avråder från resor. Vi har långt framskridna planer att hjälpa henne att gå under jorden. Ann-Sofie, sköterska i mobila teamet, har ett tomt hus på landet där hon bor och där kan vi gömma henne.

Vi diskuterar hur olagligt det kan vara och vilket straff det kan generera. Eftersom vi tidigare är ostraffade så tror vi mest på fotboja som kanske inte är optimalt när man arbetar mobilt. Men vi vill så gärna att hon blir kvar! Resten av planen är inte så genomtänkt, och så händer det som vi nästan slutat hoppas på. Hon får stanna! Hon får ett liv tillbaka efter den omänskliga ovisshet hon levt med under så lång tid.

Hon heter Zarah och samtidigt som hon får sitt tillfälliga uppehållstillstånd får hon sitt första barn. Visserligen är uppehållstillståndet bara på två år så vi får nog fortsätta planeringen med det tomma huset men idag är en bra dag. När man kommer hem till Zarah i det lilla rummet med blommor i små tomma plasthinkar bär hennes man fram två stolar och ett litet bord innan han själv sätter sig vid dörren. Vi får hedersplatserna och alltid något att dricka. Jag förundras över hur hon lyckats skapa ett hem i den torftighet som är vardag på asylboendet. Jag förundras över hennes gästfrihet. Du har min respekt Zarah!

Hon har ett namn men vi kallar henne för Grand Ma. Hon lever också sedan lång tid tillbaka under hotet att transporteras tillbaka. Nu tror jag inte att hon bryr sig så mycket för är man blind och nästan döv och dessutom har en stroke som gör henne orörlig så kanske det inte spelar så stor roll. Hon kommer knappast överleva en utvisning. Vi kunde inte lämna henne, säger familjen, så vi turades om att bära henne på våra ryggar enkel resa Afghanistan – Sverige. Du lämnar ditt hem och greppar det lilla du kan bära med dig och där ingår Grand Ma. De tappade henne några gånger på vägen och först i Tyskland fick hon en rullstol men nu är hon här!

Hon finns där som en liten kråka omgiven av sin stora familj. Arbetsterapeuten har ordnat diverse hjälpmedel. Men den fina höj och sänkbara sjukhussängen är tom och rullstolen undanställd och längst bort i ett hörn på en skranglig säng med en hoprullad sovsäck under huvudet ligger Grand Ma. Vart skulle hon annars ligga? Är man född för hundra år sedan i en bergsby i Afghanistan så är ingen höj och sänkbar säng ett alternativ.

Hon har ett namn. Hon heter Bibihal och är 105 år gammal!

Sverige har länge varit ett föregångsland vad det gäller flyktingpolitik och ett värdigt mottagande av utsatta människor. Idag är vi inte längre det landet! Men kan vi hjälpas åt att se människor bakom siffrorna så uppstår kanske ett ansvar som ”de andra” så väl behöver! För det är ju ”vi” och så ”de andra” eller hur?

/Eva Öfwerman
Verksamhetschef

Sverige har länge varit ett föregångsland vad det gäller flyktingpolitik och ett värdigt mottagande av utsatta människor. Idag är vi inte längre det landet! Men kan vi hjälpas åt att se människor bakom siffrorna så uppstår kanske ett ansvar som ”de andra” så väl behöver! För det är ju ”vi” och så ”de andra” eller hur?

Läs vidare »
Media no image

Bräcke diakoni deltar i dialogmöte med civilministern

Pressmeddelanden   •   Apr 03, 2017 13:14 CEST

Bräcke diakoni har blivit inbjudna av civilministern att delta i det andra av fyra dialogmöten som ska utgöra underlag till Sveriges redovisning och genomförande av Agenda 2030. Temat är samverkan och partnerskap mellan offentliga och idéburna sektorn – ett område där Bräcke diakoni har mycket erfarenhet och kunskap att dela med sig av.

Civilminister Ardalan Shekarabi har valt ut tre praktiska exempel på IOP (idéburet offentligt partnerskap) värda att lyfta – och Bräcke diakoni står för två av dem.

På dialogmötet på onsdag 5 april kommer Bräcke diakoni att berätta om deras samarbete med två kommuner. I Göteborg är syftet att skapa mervärde för ensamkommande barn och unga, och i Alingsås att skapa en hel vårdkedja för personer med demenssjukdom.

- Som idéburen organisation med vision att skapa ett medmänskligare samhälle är det stort att få möjlighet att påverka på nationell nivå, säger Maude Kardell Wahlbäck, områdeschef för Äldreomsorg & Hospice.

Dialogmötena arrangeras av civilministern runt om i landet för att samla information och kunskap inför det nationella genomförandet av Agenda 2030. Agenda 2030 är en global satsning bestående av 17 mål för att utrota fattigdom och hunger, förverkliga mänskliga rättigheter, uppnå jämställdhet och skydda planeten och dess naturresurser.

Temat på det andra dialogmötet är samverkan och partnerskap mellan den offentliga sektorn och den idéburna sektorn, med fokus på hur ett sådant partnerskap kan användas i arbetet med social hållbarhet.

”Ett medmänskligare samhälle” – det är Bräcke diakonis vision. Vi bedriver en bred non profit-verksamhet inom vård och omsorg, på flera olika håll i landet. Själva grundtanken är att vi och våra över 1000 medarbetare ska göra nytta där det behövs. 

Bräcke diakoni har blivit inbjudna av civilministern att delta i det andra av fyra dialogmöten som ska utgöra underlag till Sveriges redovisning och genomförande av Agenda 2030. Temat är samverkan och partnerskap mellan offentliga och idéburna sektorn – ett område där Bräcke diakoni har mycket erfarenhet och kunskap att dela med sig av.

Läs vidare »
Vddsqjqfxmrs3lfutnp0

Nu blir vi en insamlingsorganisation

Pressmeddelanden   •   Mar 29, 2017 13:11 CEST

Nu har Bräcke diakoni börjat med insamlingsverksamhet - till förmån för våra sociala verksamheter. Just nu ligger fokus på att samla in pengar för att få möjlighet till fler terapihundar i vården, samt att kunna finansiera ”Si Tu” i Rumänien, en habiliteringsverksamhet för barn med funktionsnedsättningar.

Media no image

Om Längtan

Blogginlägg   •   Mar 28, 2017 14:34 CEST

För så där femtio år sedan var vi en grupp tonåringar som flera år i rad firade midsommar i Grangärdebygden, som ligger i Dalarna. Från festplatsen tog vi oss upp på ett näraliggande berg. Där skulle vi invänta Midsommardagens soluppgång. Under tiden högläste vi för varandra ur Dan Anderssons dikter. Jag kan nu inte minnas vilka det var, men jag vet att stående var att läsa ”Omkring tiggaren från Luossa”. Dikten är välkänd, och vissa av orden fastnar kanske mer än andra. Jag greps då, som så många gånger senare, av ingången ”Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången. Det är något bakom stjärnor bakom heta hjärtat mitt”.

Bakom heta hjärtat mitt – kan någon på ett bättre sätt uttrycka den längtan som alla människor har efter något eller någon. Som tonåring kunde jag väl kanske inte helt förstå den längtan som fick tidigare generationer på min gammelmormors sida att flytta från Finland till Lövsjön i Grangärde finnskogar. Nu inser jag att det handlade om längtan efter ett bättre liv. Och deras längtan nådde sitt mål, när de under 1800-talets sista år kunde flytta in i en lägenhet om ett rum och kök på det nybyggda Källfallet i Grängesberg. Det var som ett paradis, sa gammelmormor – fast de var nästan ett dussin personer i familjen. Så kan längtans mål se ut.

De blev grängesbergare – liksom jag, fast jag nog mer ser mig som bergslagsbo, med flera rötter. För det där med rötter verkar bli viktigare med åren. Den där längtan efter att veta något om varifrån jag kommer, vilken historia – på gott och ont – som format de första förutsättningarna för mitt liv. Det kan ligga en trygghet i att känna en samhörighet genom tider och platser.

Samtidigt kan just en sådan samhörighet dra upp gränser mellan människor. I vår tid tar det sig uttryck i byggande av murar och stängsel. I vår tid tar det sig uttryck i ord som skiljer på ”vi” och ”dem”. I vår tid tycks detta av somliga ges auktoritet av att vara ”politiskt korrekt” och därmed öppna dunkla djup i människors inre. Vi har genom århundraden sett vad det kan leda till.

Det är sådana erfarenheter som fått mig att allt starkare tala för samhörighet som något som vidgar – inte begränsar. Var glad för dina rötter och din hembygd, men gläds ännu mer över att du är människa. Den glädjen får gensvar när du möter andra människor – vare sig de är från Sverige, Syrien, Tanzania eller från annat håll. Trots olikheter i bakgrund och kultur går det att skratta tillsammans – bara vi låter oss se varandras ögon och inser att vi delar livet som just människor.

Då kan det öppna sig nya rum i den vi möter. Vi kan få berätta om, och få höra andras berättelser om vad som finns bakom heta hjärtat mitt. Hur ser din, min och vår längtan ut? I dessa dagar är det många som kommer till Sverige med en längtan. För några av dem jag talat med är det en längtan efter fred, rättvisa och ett tryggt liv. Hur framtiden ser ut för var och en av dem vet ingen ännu – lika lite som för dem som en gång flyttade till Lövsjön. Men tänk att tillsammans få upptäcka nya rikedomar i livet – och att få lära av varandra vad det innebär att vara människa.

Det är en del av den längtan som jag själv bärs av. En längtan efter ett liv där människans värde och värdighet respekteras; ett liv där relationer är fyllda av kärlek och omsorg och bygger hopp för framtiden; ett liv där tillvarons helhet och helighet är tydlig; ett liv där jag får känna mening och sammanhang; ett liv där nyhetsrapporteringen från när och fjärran kan berätta mer om det som bygger upp än om det som bryter ner; kort sagt: ett gott liv, i ett samhälle byggt på gemenskap och tillit – ett medmänskligare samhälle.

/Thomas Söderberg
Styrelseledamot och f.d. biskop i Västerås stift

Var glad för dina rötter och din hembygd, men gläds ännu mer över att du är människa. Den glädjen får gensvar när du möter andra människor – vare sig de är från Sverige, Syrien, Tanzania eller från annat håll. Trots olikheter i bakgrund och kultur går det att skratta tillsammans – bara vi låter oss se varandras ögon och inser att vi delar livet som just människor.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Marknadschef
  • erik.zaar@brackediakoni.se
  • 031-50 27 25

  • Presskontakt
  • Områdeschef Rehab & Funktionshinder
  • helene.mellstrom@brackediakoni.se
  • 031-50 26 94

  • Presskontakt
  • Områdeschef Hälsa & Vård
  • erik.andersson@brackediakoni.se
  • 0765-03 25 25
  • 031-50 25 25

  • Presskontakt
  • Områdeschef
  • Äldreomsorg & Hospice
  • maude.kardell@brackediakoni.se
  • 0732-70 72 47
  • 031-50 25 31

Om Bräcke diakoni

Bräcke diakoni erbjuder vård och omsorg utan vinstsyfte

”Ett medmänskligare samhälle” – det är Bräcke diakonis vision. Med en bred verksamhet inom vård och omsorg driver vi bl a flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Som delägare i Ersta Sköndal högskola har vi en nära koppling till forskning och utbildning.

Som en politiskt och religiöst obunden stiftelse har vi inga ägare som ställer vinstkrav – all vinst återinvesteras i verksamheten. Det gör oss till ett spännande alternativ till både privat vinstdrivande- och offentlig vård och omsorg. Många av våra uppdrag kommer från kommuner och landsting, men vi startar gärna nya projekt och hittar kreativa lösningar tillsammans med andra. Själva grundtanken är att vi och våra över 1000 medarbetare ska göra nytta där det behövs.

Bräcke diakoni startade i Göteborg 1923, med syfte att utbilda diakonissor, dåtidens sjuksköterskor. Idag finns vi i ett tiotal kommuner i södra Sverige, med totalt närmare 40 verksamheter, och vi fortsätter att växa och utvecklas.

Adress

  • Bräcke diakoni
  • Bräcke Västergårds Väg 5
  • 418 77 Göteborg