Stora skillnader i kommunernas stöd till brottsofferjourerna

Brottsofferjourernas förutsättningar att hjälpa brottsutsatta är mycket olika sett över landet. Generellt är bidragen för låga för att kunna ge ett fullgott stöd till alla brottsutsatta. Det visar en ny rapport från Brottsofferjouren där kommunernas ekonomiska stöd till jourerna kartlagts.

Förra året gav landets brottsofferjourer stöd till nästan 100 000 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Brottsofferjourerna erbjuder stöd till alla brottsutsatta, oavsett vilket brott de drabbats av. Men för att det ideella brottsofferstödet ska fungera krävs ekonomisk stöttning från kommunerna. Beroende på i vilka kommuner brottsofferjourerna verkar har de olika förutsättningar att ge brottsoffer medmänskligt stöd, hjälp och råd. 277 av 290 kommuner har tillgång till någon av landets 93 brottsofferjourer. Enligt socialtjänstlagen (5 kap 11 §) ska socialnämnden i varje kommun ”verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp”. Ofta är det stöd som erbjuds kommuninvånarna ideellt stöd från den lokala brottsofferjouren. Jourerna gör alltså ett samhällsarbete som kommunerna annars hade varit tvungna att svara för själva.

Enligt Brottsofferjourens kartläggning är det genomsnittliga bidraget för de 226 kommuner som gett bidrag 2,14 kr per invånare. En jämförelse med år 2011 visar en liten ökning från det genomsnittliga bidraget som då var 2,08 kr per invånare. Dock står inte denna marginella ökning i proportion till inflationen och ökade kostnader i samhället som exempelvis ökade lokalkostnader och personalkostnader.

Endast 8 kommuner i landet ger mer än 6 kronor per invånare, vilket är vad Brottsofferjouren anser är den lägsta rimliga nivå som bör utgå med de krav som ställs på jourernas tillgänglighet, rekrytering, utbildning, samordning och kvalitetssäkring.

37 av landets kommuner har skrivit samverkansavtal med brottsofferjouren, vilket innebär att respektive parts ansvar och skyldigheter tydliggörs. Samverkansavtalen ger en ökad kontinuitet av samverkan, ekonomi och långsiktigt brottsofferstöd. Om flerårsavtal skrivs blir det mindre administration för båda parter. Idag förkommer i vissa kommuner att utbetalningen av bidrag sker först under fjärde kvartalet under verksamhetsåret, vilket innebär en stor osäkerhet och sårbarhet för brottsofferjourernas stödverksamhet.

Brottsofferjouren menar också att satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en investering som ger kommunerna mer i utbyte än satsade bidrag. Brottsligheten kostar samhället stora summor varje år både i pengar och mänskligt lidande, varav rehabilitering för brottsoffer är en betydande del.

Läs och ladda ned hela kartläggningen på www.boj.se under Press/Rapporter.

För kommentarer kontakta:
Förbundsordförande Sven-Erik Alhem: 073-973 86 00 eller 070-857 76 00 
Generalsekreterare Eva Larsson: 08-550 486 01 eller 073-973 86 01

För mer information om kartläggningen kontakta:
Verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist: 08-550 486 08 eller 0720-61 86 08