Ledande statsvetare blandar ihop korten

Politikerförakt hänger samman med ”samarbetsdemokrati” enligt Leif Lewin, Professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Mot samarbetsdemokrati ställer Lewin vad han kallar ”majoritetsdemokrati”, och av artikeln att döma skulle Lewin önska att vi hade majoritetsval i Sverige, till skillnad från dagens proportionella val. Majoritetsval skulle gynna de största partierna och vårt politiska system skulle bli mer likt det amerikanska där det skapas klara majoritetsförhållanden så att väljarna vet vem de ska ställa till svars.

Problemet är att Lewin blandar ihop korten. Samarbetsdemokrati är motsats till konkurrensdemokrati, ett begrepp som lanserades av den amerikanske statsvetaren Joseph Schumpeter. Liksom Schumpeter har Lewin vissa böjelser för elitism. I DN Debatt den 16 juni 2006 skriver han att vi borde kanske ”i Platons anda säga att vi lever med en styrelseform, varigenom politiska eliter ges möjlighet att planera och verka för medborgarnas framtida välfärd.” Motsatsen till elitism är att medborgarna kan vara med och påverka samhället i högre grad.

Lewin föredrar alltså konkurrensdemokrati som han kallar för majoritetsdemokrati. Motsatsen till majoritetsdemokrati borde vara minoritetsdemokrati. Valdeltagandet i majoritetsdemokratin USA år 2012 var bara 59 procent och färre än 31 procent röstade fram Barack Obama till president. Hur kan 31 procent av befolkningen motivera begreppet majoritetsdemokrati? ”Minoritetsdemokrati” vore ett mer passande begrepp.

Lewin vill varna för att om vi får ”samarbetsdemokrati” efter valet så kan politikerföraktet öka. Majoritetsdemokrati minskar politikerföraktet, tycks han mena. Till stöd för resonemanget visas ett diagram över hur förtroendet för svenska politiker har förändrats. Det var som lägst 1998, sedan gick det kraftigt uppåt. Med Alliansen fick vi majoritetsdemokrati, menar Lewin. Men Alliansen bildades först 2004. Orsak föregår verkan, så Alliansen kan inte har orsakat det ökade politikerförtroendet. En rimligare förklaring är att Demokratiutredningen som tillsattes 1997 vände trenden, eftersom den visade att politikerna var självkritiska och tog demokratins problem på allvar. Om denna tes är riktig så kommer förtroendet för politikerna att fortsätta att stiga även efter valet eftersom en ny demokratiutredning just har tillsatts.  

Direktdemokraterna utgör inget hot mot partierna utan ser det egna partiet som ett värdefullt komplement. Förhoppningsvis kommer de andra partierna att inse det och samarbeta med Direktdemokraterna. Då får vi en kombination av samarbetsdemokrati och majoritetsdemokrati i ordens rätta bemärkelser.

 
Direktdemokraterna