TASER i världen - Kanada

I media debatteras bruket av dödligt våld vid polisingripanden. Många hävdar att elpistoler skulle minska våldet och antalet dödsskjutningar medan RPS vägrar att göra en utvärdering med fältförsök trots vad som anges i EU:s konvention om mänskliga rättigheter.

Vi fortsätter nu vår artikelserie om internationella TASER-erfarenheter; denna gång med Kanada, där TASER har funnits i bruk sedan 2000.

Polisen i Kanada

Kanada har över 35 miljoner invånare och landet består av 10 provinser och 3 territorium fördelade på en yta som är strax över 22 gånger så stor som Sveriges.

Till skillnad från Sverige så har Kanada inte en nationell polis som utbildas centralt, utan en blandning av federala, provinsiella, och kommunala polismyndigheter där provinserna Ontario, Quebec, och Newfoundland och Labrador, samt städerna Toronto och Montreal, har autonoma polismyndigheter. Övriga provinser och territorier låter i flertalet fall den federala Royal Canadian Mounted Police (RCMP, i Sverige känd som den ”kanadensiska ridande polisen”) sköta de polisiära uppgifterna åt dem. Utöver dessa polismyndigheter så har även de olika indiannationerna (First Nations) egna polisstyrkor och dessutom finns diverse specialiserade federala polismyndigheter som sköter brottsbekämpning relaterat till tull-, viltvårds-, och postbrott med flera.

Totalt sett har Kanada cirka 70 000 poliser – en polis per 502 invånare eller en per 142,6 km² – vilket är att jämföra med Sveriges 20 000 poliser – en polis per 481 invånare eller en per 22 km².

Precis som i Sverige bär de kanadensiska poliserna pistol i kaliber 9 x19 mm eller .40S&W, pepparspray, handfängsel, samt batong.

TASER i Kanada

I december 1998 påbörjade Victoria Police Department ett 6-månaders fälttest av elpistoler där de utvärderade två fabrikat; Tasertron och TASER International. Efter fullföljt fälttest rekommenderades ett införande av TASER Internationals produkter då de fungerade bäst och säkrast.

Den största kanadensiska polismyndigheten att introducera TASER var RCMP som i december 2001 började utrusta sina poliser med TASER M26. Till skillnad mot flertalet andra kanadensiska polismyndigheter, vilka endast utrustar sina befäl med TASER, så valde RCMP att utrusta sina patrullerande poliser på bred front då cirka 80% av deras manskap patrullerar på landsbygden där det sällan finns tid att avvakta tills förstärkning anländer.

Nedan kan vi se en video från de praktiska tester som utfördes som ett led i utvärdringen. I varje sekvens är det samma person i båda rutorna; till vänster blir personen sprejad med pepparspray varpå han ska utföra ett antal fysiska ingripanden - till höger ska samma person utföra samma uppgifter men pepparsprayen är utbytt mot en TASER M26:

Initialt samlade RCMP statistik om TASER-användandet genom att incidentrapporterna faxades in för central hantering, men 2005 beslutades om ett nytt rapporteringssystem; 2007 kom den första kvartalsrapporten över RCMPs TASER-användande. Där finner vi bland annat:

• RCMP hade utbildat 9 132 användare
• TASER hade använts mot 331 personer
• 61 fall (18,1%) var ingripanden mot suicidala personer eller personer som uppvisade psykiska problem
• Vid 79 incidenter (23,4%) nyttjades TASER istället för ordinarie tjänstevapen trots att polismannen hotades med dödligt våld
• Vid 288 incidenter (85,4%) var den gripne påverkad av alkohol eller narkotika
• 319 av 331 personer (96,5%) uppvisade inga skador efter ingripandet;
• 8 personer (2,4%) uppvisade mindre sekundära skador;
• 2 personer (0,6%) uppvisade allvarligare sekundära skador;
• 2 personer (0,6%) avled i samband med ingripanden (dock inte pga användandet av TASER)

Med början 2006 började RCMP fasa ut TASER M26 till fördel för TASER X26, samt att de införde årliga certifieringar för bärande.

Robert Dziekański

Det mest kända kanadensiska ingripandet med TASER skedde den 14 oktober 2007 vid Vancouvers flygplats. Robert Dziekański, en 40-årig immigrant, hade anlänt från Polen strax efter 15:00 den 13 oktober. Dziekański talade varken engelska eller franska och hade sedan han steg av planet spenderat 9 timmar på flygplatsen (det finns en lucka på 5 timmar och 14 minuter där man inte vet var han befann sig), och det var först strax före 01:00 den 14:e oktober som han passerade den sekundära visumkontrollen och släpptes in i ankomsthallen.

Väl i ankomsthallen så började Dziekański uppträda underligt. Han började först flytta omkring möbler för att blockera en dörr, och sedan började han även kasta saker omkring sig, varpå polis tillkallades. När poliserna tog kontakt med Dziekański så uppträdde han fortfarande uppretat (om än inte hotfullt), mindre än en halv minut senare så avlossade en av poliserna sin TASER (den ena pilen träffade i nederkanten av bröstet och den andra fastnade i klädseln).

Dziekański utsattes för totalt fem aktiveringar från två olika elpistoler under ingripandet, samt att polismännen satte sig på honom för att sätta handfängsel på honom. Ett par minuter senare noterar en av poliserna att Dziekański ger ifrån sig ”snarkande” ljud och att han börjar bli blå i ansiktet. Ambulans var redan tillkallad innan poliserna anlände men efter detta så påkallade poliserna akut medicinsk vård. När ambulanspersonal anlände så påbörjade de upplivningsförsök men konstaterar sedan att Dziekański är avliden. Förloppet fångades på video med mobiltelefon av Paul Pritchard som befann sig i vänthallen:

Initialt togs Pritchards mobiltelefon i förvar som bevismaterial, men efter att RCMP officiellt hävdat att det inte fanns någon video av det inträffade så begärde Pritchard ut mobiltelefonen och laddade upp videon på internet. Efter det spriddes videon som en löpeld i media – dock oftast endast sekvensen från att poliserna anländer och inte de föregående minuterna som visar Dziekańskis underliga beteende. Pritchards video resulterade i ett ramaskri av protester över hela världen, samt i ett antal officiella utredningar om ingripandet och användandet av TASER i Kanada. Den mest kända av dessa var den offentliga utredning som utfördes av Thomas R. Braidwood, QC, och vilken utfördes i två ”faser”.

Fas ett av Braidwood-utredningen rörde användandet av TASER i Kanada rent generellt medan fas två utredde Dziekański-incidenten specifikt, och utredningen gjorde 19 olika rekommendationer, bland annat om hur poliser skall agera i situationer där de konfronteras med en person som uppträder konstigt men inte är uppenbart hotfull och/eller aggressiv. Framför allt fann Braidwood att poliserna som ingrep mot Dziekański inte hade något laga skäl för att använda TASER såsom de gjorde. Det visade sig bland annat att poliserna redan beslutat att använda TASER innan de anlände till platsen, något som RCMP inte avslöjat under den inledande brottsutredningen. Av naturliga skäl fick RCMP motta mycket kritik för sin hantering av ärendet.

Braidwood intervjuade ett flertal medicinska experter som fick ta del av obduktionsrapporten, vittnesmål, och även varandras vittnesmål, för att försöka klargöra den exakta dödsorsaken. Dziekański uppvisade visserligen anatomiska skador av alkoholmissbruk men var inte påverkad vid dödstillfället. Dr. Charles Lee, rättsmedicinsk expert som utförde obduktionen av Dziekański beskrev dödsfallet som Sudden Death During Restraint (i Sverige kallat ”plötslig död vid ingripande”[1]) – ett mycket omdebatterat men välkänt begrepp (vilket även är känt som Sudden In-Custody Death Syndrome) – utan någon enskild specifik dödsorsak.

Braidwood fastställde att stötarna från de två elpistolerna Dziekański träffats av inte påverkat dennes hjärtrytm; om så hade varit fallet så hade Dziekański förlorat medvetandet inom 10-15 sekunder. Braidwood ansåg inte heller att Sudden Death During Restraint eller exciterat delirium (också kallat agiterat delirium) var tillämpligt i Dziekańskis fall då personer med denna diagnos oftast är påverkade av narkotika och ett av symptomen är att de inte reagerar på tilltal på normalt sätt – i videon syns tydligt att Dziekański reagerar på tilltal och på polisernas närvaro även om han på grund av språkbarriären inte förstår vad som sägs eller kan göra sig förstådd.

Braidwoods slutsats var att stressen Dziekański upplevde resulterat i förhöjda nivåer av katekolamin (stresshormoner såsom adrenalin) vilket utredningen beskriver som ett ”hyperadrenergic state” som sedan resulterat i en hjärtattack. Förhöjda nivåer av katekolamin kan också uppstå på grund av (men är inte begränsat till) fysisk utmattning och lågt blodsocker – faktorer som alla är troliga i Dziekańskis fall. Det faktum att Dziekański dessutom hade nedsatt leverfunktion på grund av alkoholmissbruk gjorde att han var utsatt för större risk för respiratorisk och metabolisk acidos (vilket troligtvis förvärrades av att poliserna lade/satte sig på honom), vilket också kan ha varit en bidragande orsak till Dziekańskis död. Braidwood nöjde sig dock med att dödsorsaken är ”hyperadrenergic state”, vilken troligen förvärrats av handgemänget med de fyra poliserna samt smärtan från elpistolerna.

Det är viktigt att notera att Braidwood och flertalet av de medicinska experterna påtalar att elpistolernas elektriska urladdning inte påverkat på Dziekańskis hjärtrytm, utan att det är Dziekańskis reaktion på smärtan från elpistolerna som Braidwood anser varit en trolig bidragande orsak. Det påtalas dock i utredningen att hade Dziekański utsatts pepparspray eller batongslag så hade resultatet kunnat bli detsamma – det viktiga är alltså inte på vilket sätt Dziekański utsattes för smärta utan endast det faktum att han utsattes för smärta och den fysiska utmattningen från handgemänget.

Dagens utveckling

Som vi nämnde tidigare så valde flertalet polismyndigheter att begränsa vilka som utrustades med TASER, varför ett befäl måste tillkallas till platsen om det finns behov av en elpistol vid ett ingripande. Efter ett antal incidenter där personer skjutits ihjäl av poliser som använt kulvapen innan befäl hunnit anlända så följer fler och fler polismyndigheter RCMPs exempel och utrustar även de enskilda poliserna/patrullerna med TASER för att minska risken för dödsskjutningar.

Baserat på Braidwood-utredningen så har den kanadensiska polisen blivit mer restriktiv med i vilka situationer de får nyttja TASER. För mer information om RCMPs arbete så rekommenderar vi resurslänken RCMP Conducted Energy Weapon som redovisar statistik och regelverk runt deras bruk av TASER.

2010 påbörjade Defence Research and Development Canada (DRDC) en studie om elchockvapen, inom ramen av denna studie ombads Council of Canadian Academies och Canadian Academy of Health Science utföra en oberoende utredning – The Health Effects of Conducted Energy Weapons – om hälsopåverkan av elchockvapen; rapporten slutfördes 2013. Rapporten fann bland annat att på grund av hur sällan allvarliga skador uppstår vid användande av elchockvapen så är det svårt att dra några meningsfulla slutsatser om kausaliteten mellan användandet och eventuella allvarliga negativa effekter på kroppen. Djurförsök med pilar djupt inbäddade i kroppen och med pilar på båda sidor om hjärtat har i ett fåtal fall kunnat framtvinga arytmi, varför det är teoretiskt möjligt men oerhört osannolikt att det skulle kunna uppstå vid ett polisingripande.

Framförallt fann utredningen att då olika fabrikat och modeller av elchockvapen fungerar på olika sätt så finns ett kontinuerligt behov av studier. De noterar också att även om det finns statistik för användandet av elchockvapen (samt utfallet och eventuella skador orsakade av detsamma) så varierar noggrannheten i insamlandet samt att det är svårt att sätta statistiken i något meningsfullt sammanhang då det inte finns någon statistik om skador vid ingripanden med pepparspray, batong, eller andra maktmedel.

Sammanfattning

Kanada introducerade TASER elpistoler år 2000 efter ett 6-månaders fältförsök. Antalet kanadensiska poliser som utrustas med TASER ökar stadigt samtidigt som reglerna för användandet skärpts; pain compliance – att utsätta någon för smärta för att få dem att lyda – är inte tillåtet såvida inte personen utgör ett fysiskt hot (dvs är beväpnad eller gör fysiska utfall).

Idag finns där cirka 9 200 TASER i bruk hos kanadensisk polis och den största brukaren är Royal Canadian Mounted Police.

 

TASER elpistoler används idag av mer än 16 880 myndigheter i 107 länder. 

[1] För mer information i detta ämne rekommenderar vi sammanställningen Dödsfall vid polisingripande av Ingemar Thiblin