Demoskops väljarbarometer för april

Efter den rekordlåga nivån för Alliansen under mars ökar stödet nu något på nytt (37,3%) i Demoskops/Expressens väljarbarometer. Avståndet till den rödgröna oppositionen (51,9%)  är dock alltjämt stort  (14,6 procentenheter), de får för fjärde månaden i rad i Demoskops mätningar egen majoritet.

Stödet för Socialdemokraterna (33,0%) ökar marginellt (0,3 procentenheter) i förhållande till förra månaden. Även Vänsterpartiet (8,2%) bibehåller i stort (-0,2) sin relativt starka position, medan Miljöpartiet (10,7%) tappar något (-1,8).

Även på Allianssidan är väljarstödet stabilt, men med små ökningar på samtliga partier. Moderaterna stöds nu av 24,0% (+1,4), Folkpartiet av 5,9% (+0,8), Kristdemokraterna av 3,7% (+0,4) och Centerpartiet av 3,7% (+0,1). Såväl KD som C är alltså alltjämt något under fyraprocentsspärren.

Sverigedemokraterna (8,5%) tappar 1,5 procentenheter och får nu sin lägsta nivå sedan oktober 2012.

Förändringar sedan marsmätningen:

I förhållande till utfallet i  valet 2010 är Moderterna alltjämt den stora nettoförloraren, men dramatiken är möjligen större inom Centerpartiet som i det närmaste halverat sitt stöd. Behovet av stödröster är fortsatt tydligt för både KD och C.

Andelen osäkra (22,2%) är den högsta sedan april under valåret 2006 (23,2%). I de politiska analyserna finns ett stort fokus på de som inte uppger parti, och när det handlar om en dryg femtedel som inte har en uppfattning är det förståeligt att många ser en stor potential här. Om vi till dessa adderar de som anger att de inte skulle rösta eller att de skulle rösta blankt så är det totalt en dryg fjärdedel av de röstberättigade (26,5%) som nu står utan parti.

Samtidigt ska man komma ihåg att de som inte kan uppge parti eller anger att skulle rösta blankt totalt sett inte är påtagligt många fler än de som de facto inte röstar i valet. En majoritet av de som nu inte kan uppge ett parti röstade inte i förra valet eller minns inte vilka de röstade på, vilket antyder att det kan bli svårt att mobilisera i den här gruppen. Bland dem som kan uppge vilka de röstade på då är det en klar majoritet som rört sig från Allianspartierna till den så kallade soffan. Alliansen kan förstås sägas ha potential att vinna tillbaka en del av dessa, men för en verklig förändring står hoppet snarare till den andra gruppen av osäkra, d v s de som uppger ett parti, men som kan komma att ändra sig.

Att andelen osäkra är särskilt hög har säkert flera förklaringar. Sannolikt har väljarna svårt att se vari de stora skillnaderna mellan huvudalternativen består. I den nu hett omdebatterade skolfrågan är det inte någon aktör som med trovärdighet lyckats ta kommandot och lösningarna skiljer sig inte heller nämnvärt åt. Ingen uppfattas ha ett bra svar på skolans problem och klander riktas mot såväl den sittande regeringen som tidigare socialdemokratiska regeringar. Det politiska misslyckandet i en så pass viktig fråga ökar väljarnas osäkerhet. Osäkerheten om hur en framtida regering kan komma att formeras är, och kommer att vara, fortsatt stor, vilket innebär att väljarna har mycket svårt att bedöma de verkliga konsekvenserna av valet och vilka typer av politiska kompromisser som kan bli aktuella för att skapa ett regeringsunderlag.

Alliansen har fortfarande svårt att övertyga i princip i alla demografiska grupper, särskilt besvärligt är läget bland unga och pensionärer medan det i stort är jämt bland de förvärvsarbetande. I storstad, som brukar vara ett starkt Alliansfäste, är det relativt jämnt mellan de två huvudalternativen men med ett visst försteg för de rödgröna.

I kampen om de unga väljarna ligger Miljöpartiet alltjämt väl framme och man utmanar här Socialdemokraterna och Moderaterna som största parti. MP har en stark position även bland kvinnliga väljare, medan det omvända gäller för SD där mansdominansen fortfarande är påtaglig. Däremot har partiet nu i princip ett lika stort stöd i alla åldersgrupper. Såväl S som C har en mycket stark tyngdpunkt bland äldre väljare.

Om undersökningen

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
• Undersökningsperiod: 25 mars –  3 april 2014.
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
• Antal genomförda intervjuer: 1 254.
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
• Beställare: Expressen.
• Mätinstitut: Demoskop.
• Statistisk säkerhet: Ingen av förändringarna ärstatistiskt säkerställd