Motion ger en sund själ i en sund kropp

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.

År 2014 rapporterade forskare vid Karolinska Institutet att de funnit en mekanism bakom träningens välgörande effekt på hjärnan. Nu visar uppföljande forskning att samma process även ökar fettförbränningen och stärker immunförsvarets anti-inflammatoriska egenskaper.

– Vi har länkat samman de två delarna som ingår i uttrycket ”en sund själ i en sund kropp”. Forskningen bidrar till en bättre förståelse av varför fysisk aktivitet ger positiva effekter på kroppen. I förlängningen kan den bidra till nya läkemedel för behandling av fetma eller diabetes, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

I den tidigare studien kunde forskarna visa att tränade muskler har en renande funktion på blodet som liknar njurarna och leverns. Genom träning kan musklerna omvandla stressmarkören kynurenin till kynurensyra. Höga halter av kynurenin har uppmätts hos personer med depression och psykisk sjukdom.

I den nya studien har forskarna gått vidare för att undersöka funktionen av kynurensyra. Försöken gjordes på möss som utfodrats med en fettrik kost som gjorde dem överviktiga och även gav dem förhöjt blodsocker. Forskarna fann att en daglig dos av kynurensyra gjorde att mössen slutade gå upp i vikt och fick en förbättrad glukostolerans, trots att de åt lika mycket.

Förklaringen var att kynurensyra aktiverade cellreceptorn GPR35 som återfinns både hos fettceller och immunceller. Hos fettcellerna ledde det till en omvandling av vitt fett till energiförbrännande brunt fett, och hos immuncellerna ökade de antiinflammatoriska egenskaperna.

– Vi har visat hur kynurensyra förhindrar viktuppgång trots överdrivet energiintag. Nästa steg för oss är att fortsätta att klarlägga den komplexa kedjan av samverkande molekyler som påverkas av diet och träning, säger Jorge Ruas.

Forskningen finansierades av Berth von Kantzows stiftelse, Diabetes Research & Wellness Foundation, Europeiska forskningsrådet, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Karolinska Institutet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Skandia, Stichting af Jochnick Foundation, Svenska Diabetesförbundet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) och Vetenskapsrådet.

Publikation: ”Kynurenic acid and GPR35 regulate adipose tissue energy homeostasis and inflammation”, Leandro Z. Agudelo, Duarte M. S. Ferreira, Igor Cervenka, Galyna Bryzgalova, Shamim Dadvar, Paulo R. Jannig, Amanda T. Pettersson-Klein, Tadepally Lakshmikanth, Elahu G. Sustarsic, Margareta Porsmyr-Palmertz, Jorge C. Correia, Manizheh Izadi, Vicente Martínez-Redondo, Per M. Ueland, Øivind Midttun, Zachary Gerhart-Hines, Petter Brodin, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, och Jorge L. Ruas, Cell Metabolism, online 6 February 2018.

Källa: Pressmeddelande från KI

Kynuren-syra eller KYNA är ett ämne som påverkar flera system av signalvägar i hjärnan. Ämnet har bland annat stor betydelse för vår kognition. Tidigare studier av spinal- och cerebralvätska har visat att halterna av KYNA är förhöjd i hjärnan hos patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag. Det har dock inte varit helt klarlagt vad detta beror på.

KMO är ett särskilt enzym som är av stor betydelse för produktionen av KYNA. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att en del individer har en särskild genetisk variant av KMO, vilket påverkar dess mängd något som i nästa led innebär att dessa individer har en högre produktion av KYNA. Studien visar också att patienter med bipolär sjukdom som bar på denna genvariant hade en nästan fördubblad risk att få psykotiska skov i sin sjukdom.

KYNA produceras vid inflammation, som uppstår i kroppen vid exempelvis stress och infektioner. Det är också känt att stress och infektioner kan kopplas till psykotiska skov. Den aktuella studien ger en trolig förklaring till hur sambanden ser ut. Personer med den genvariant som innebär en större produktion av KYNA löper en större risk att en psykos uppstår. Forskarna tror att upptäckten kan bidra till att förklara insjuknande även i schizofreni eller andra psykotiska tillstånd.

Källa: ki.se

Läs även: Träning viktigt för diabetiker
_________________________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se