Blogginlägg -

Dagens européer härstammar från bönder på fädernet

Under den äldre stenåldern levde människorna ett nomadiskt liv som samlare och jägare. Jordbruket uppstod för ungefär 12 000 år sedan på flera oberoende platser, däribland i mellanöstern och i de nuvarande delarna av norra Kina, södra Mexiko och Peru. Övergången från jägar- och samlarsamhälle till jordbruk är kanske den mest revolutionerande händelsen i mänsklighetens historia och medförde att människorna blev bofasta vilket lade grunden för våra första statskulturer. För 7 000 år sedan hade jordbruket spridit sig från mellanöstern till nuvarande Ungern, västra Grekland och sydöstra Italien. Ytterligare 1 000 år senare brukades jorden även i södra delen av Sverige.

Forskare och arkeologer har länge tvistat om hur jordbruket spreds till Europa. Vissa menar att jordbrukare invandrade från Mellanöstern medan andra hävdar att det snarare var själva kunskapen och tekniken att bruka jorden som spred sig till Europa, och att jägarna och samlarna i Europa övergick till att bli jordbrukare.

En grupp brittiska forskare har nu lyckats visa att det var invandrande jordbrukare från Mellanöstern som tog med sig jordbruket till Europa. De drar slutsatsen efter att ha studerat gensekvensen för Y-kromosomen hos 2574 europeiska män. Y-kromosomen ärvs från far till son och finns bara hos män. Studien visade upp till 80 % av alla europeiska män bär på en DNA-markör i Y-kromosomen som härstammar från de invandrade jordbrukarna. Denna DNA-markör kallas M269 och ger upphov till haplogrupp R1b1b2. Resultaten är särskilt anmärkningsvärda med tanke på att tidigare studier, som studerat släktskap på mödernet, visat att dagens européer härstammar från de jägare och samlare som levde i Europa redan innan jordbruket. Släktskap på mödernet studeras genom att analysera DNA-sekvensen på det DNA som finns i mitokondrierna.

Sammantaget visar detta att de flesta av oss som lever i Europa härstammar från kvinnor som levde som jägare och samlare och från jordbrukande män som invandrade från Mellanöstern för ungefär 7 000 år sedan.

R1b1b2 är den vanligaste haplogruppen på fädernet i Europa. Frekvensen ökar från väst till öst och totalt sett bär 110 miljoner europeiska män på den DNA-markör som definierar haplogruppen.

Se DNA Ursprung om du vill du veta mer om hur du kan testa ditt ursprung eller läsa mer om hur man studerar släktskap på mödernet och fädernet.

Studien som är publicerad i tidskriften Plos Biology och du kan ladda ner den i sin helhet som pdf. Även DN skriver om studien på sin hemsida.

Läs och kommentera inlägget om ursprung på DNA-Guides hemsida.

Du kan följa DNA-Guides blogg direkt på www.dna-guide.com/blogg. DNA-Guide erbjuder sedan starten 2008 säkra och integritetsskyddade personliga DNA-tester med tillhörande informationstjänster via www.dna-guide.com

Ämnen

  • Hälsa, sjukvård, läkemedel

Kategorier

  • ursprung
  • dna-test
  • släktforskning

Kontakter

Patrik Gransäter

Presskontakt Styrelseordförande DNA Guide Europa AB

Relaterat innehåll

DNA-analys av 30 000 år gammal människa

En grupp tyska och ryska forskare har för första gången lyckats analysera DNA från ett skelett av en tidig modern människa som levde för 30 000 år sedan i sydvästra delen av nuvarande Ryssland.

Därför kan människan tala

Flera djurarter har utvecklat avancerade sätt att kommunicera med varandra som innefattar läten, lukt och kroppsspråk. Så vitt vi vet är människan den enda djurarten som kommunicerar med ord och som kan bilda grammatiska meningar, och det beror till stor del på en gen som heter FOXP2.

DNA-analys av 4500 år gammal kvinna från Eufratdalen

Terqa är namnet på en mycket gammal stad vid mellersta Eufrat som fanns redan 2 till 3 tusen år f. Kr. Utgrävningar i detta område bidrar till att ge svar på viktiga frågor när det gäller ursprung på människorna som levde där.

Urtida genom sekvenserat

I dagens Nature publiceras för första gången en nästan komplett sekvens av ett urtida DNA. Det är dansken Eske Willerslev Morten Rasmussen som tillsammans med ett internationellt team utifrån ett par gamla hårtestar har sekvenserat genomet hos en 4 000 år gammal grönländare.

Avslöjande om Heliga Birgittas kranium

I ett relikskrin i Vadstena klosterkyrka finns kranierna av Sveriges mest kända helgon, heliga Birgitta, och hennes dotter bevarade. Det är i alla fall vad man har trott fram till nu. En forskargrupp vid Rudbecklaboratoret i Uppsala har nämligen visat att de två kranierna inte är nära släkt med varandra.

Stenålderns skandinaver var laktosintoleranta

Svenska forskare har kommit fram till att de jägare och samlare som bodde vid Skandinaviens södra kuster för 4 tusen år sedan saknade förmåga att dricka mjölk. Studien har utförts vid Uppsala universitet och Stockholms universitet och publicerades igår i tidskriften BMC Evolutionary Biology.

Vi bär på DNA från neandertalarna

Neandertalarna levde utspridda från Europa bort till de västra delarna av Asien och söderut till Mellanöstern för ca 400 tusen år sedan fram till omkring 30 tusen år sedan. De försvann alltså ungefär samtidigt som den moderna människan från Afrika invandrade i Europa. Neandertalmänniskan är en systerart till människan som vi inte ansetts ha något ursprung från.

Haplogrupper i rättsgenetik

För några veckor sedan hölls ett seminarium i Berlin om ”DNA-markörer i rättsgenetik”. Deltagare från 34 länder var inbjudna att dela med sig av sina forskningsresultat kring DNA-markörer som kan bidra till värdefull information för att stödja domstolsbeslut, men även t.ex. vid kriminaltekniska utredningar, befolkningsgenetik och evolutionär genetik.