Gå direkt till innehåll
1700-talets mode, arrangerade äktenskap och prinsessbröllop i säsongens operaintroduktioner

Nyhet -

1700-talets mode, arrangerade äktenskap och prinsessbröllop i säsongens operaintroduktioner

I samband med föreställningarna av operan Hemligt äktenskap, Il matrimonio segreto av Domenico Cimarosa från 1792, ges en serie öppna operaintroduktioner i Déjeunersalongen. Det kommer bland annat att handla om äktenskap - både frivilliga och ofrivilliga - samt stil och mode på 1700-talet. Serien avslutas med ett samtal om dolda koder i musik och manus. Fri entré. 

Alla introduktioner startar en timme innan föreställningen. Déjeunersalongen Bar håller öppet och serverar smörgåsar, bubblande drycker, kaffe och sötsaker. Fri entré.  

PROGRAM

29 maj, 18.30
Bortgift mot sin vilja
Samtal med författare Arkan Asaad, aktuell med boken Stjärnlösa nätter. Arkan blev bortgift mot sin vilja som 19-åring. Nu föreläser han om tvångsäktenskap och rätten att få själv välja sin partner. Sångare från föreställningen medverkar. 

31 maj, 18.30
Prinsessbröllop på Stockholms slott den 7 juli 1774
Lena Rangström, tidigare 1:e intendent vid Livrustkammaren, berättar utifrån sin bok En brud för kung och fosterland om turerna kring den 15-åriga prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas bröllop med Gustav III:s bror hertig Karl. 

2 juni, 15.00
Styling à la 1700-tal – en karaktär växer fram
Teaterns mask- och perukansvariga Sofia Ranow berättar om hur en karaktär växer fram med hjälp av smink och mask. 

5 juni, 18.30
Mästare möter debutant
Operasångaren Olle Persson samtalar med föreställningens sångare från Operahögskolan om sång i allmänhet och om att sjunga Cimarosa i synnerhet.

6 juni, 15.00
Om 1700-talets mode i Cimarosas opera
Samtal om 1700-talets mode med kostymtecknare Ann-Margret Fyregård, som nyligen belönats med medalj av kungen för sitt arbete. Ann-Margret har designat kostymerna till Hemligt äktenskap.

9 juni, 15.00
Hemligt äktenskap – dolda koder i musik och manus
Drottningholmsteaterns konstnärlige ledare Mark Tatlow, samt Magnus Tessing Schneider, som forskar i tidig operahistoria inom projektet Performing premodernity, samtalar om dolda koder i musik och manus.

Producent för operaintroduktionerna är Susanne Rydén.

Foto från Cosi fan tutte 2011, fotograf Mats Bäcker

Relaterade länkar

Ämnen

Kontakter

Eva Lundgren

Eva Lundgren

Presskontakt Kommunikation och försäljning 08 556 931 07

Relaterat innehåll

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.

Drottningholms Slottsteater
Box 6
178 02 Drottningholm