Bör en avliden forskare anges som författare?

Forskning och forskningstudier kan pågå under flera år, och mycket kan hända under periodens gång. Vid enstaka tillfällen händer det att forskare dör innan en studie är avslutad och innan en artikel eller rapport är publicerad. Hur hanterar man i de fallen författarskapet?

Att publicera och sprida resultat från forskning och studier är en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet. I denna nyligen publicerade studie tittar man på hur författarskapet ska hanteras i situationer där en forskare avlider under studiens gång. Det kan ske både i ingångsfasen, mitt i studien eller när en färdigskriven artikel är på granskning.

- I grunden ska författarskapet presenteras enligt policyn i de så kallade Vancouverreglerna. Där finns kriterier som innebär att varje person som anges som författare ska kunna ta offentligt ansvar för publikationens innehåll. Men om en person avlider hur agerar man då, säger Tove Godskesen, lektor, forskare och medförfattare till forskningsstudien.

Forskarna har i denna studie empiriskt undersökt tidskrifternas anvisningar och funnit att de ofta skiljer sig åt. En del av dem accepterar att man anger avlidna som författare. Efter en analys av Vancouverreglerna instämmer forskarna i detta och menar att det är en rimlig hållning sett till andan i de kriterier som Vancouverreglerna lägger fram. Det är dock viktigt att man anger både att det finns en avliden bland författarnarna och att man beskriver hur långt in i processen dennes medverkan sträcker sig.

Frågan är etiskt viktigt på flera sätt. Först och främst handlar det om att ge en rättvis beskrivning av vad varje forskare gjort och om öppenhet i forskningsprocessen. Att det förekommer olika hållningar i riktlinjer och instruktioner skapar även i sig ett rättviseproblem. En väl övervägd, gemensam policy vore därför att föredra.

För mer information om studien, kontaka Tove Godskesen.

Ta del av artikeln Should the deceased be listed as authors?