Pressmeddelande -

Jordbruket avgörande för det nya klimatavtalet

Klimatåtgärder inom jordbruket kan också minska hunger och fattigdom

Rom, 3 juni 2009 - Klimatåtgärder inom jordbruket i utvecklingsländer kan göra livsmedelsproduktionen mer resilient inför oförutsedda klimateffekter, framhållerr FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, under pågående klimatförhandlingar i Bonn, Tyskland. Åtgärderna kan också bidra till minskad hunger och fattigdom.

"Om jordbruket i utvecklingsländerna blir mer hållbart, ökar sin produktivitet och sin resiliens för klimateffekter kan antalet kroniskt undernärda människor, som idag uppgår till runt en miljard, minska, samtidigt som fler arbetstillfällen kan skapas", säger Alexander Müller, undergeneraldirektör och chef för FAO:s avdelning för naturresurser och miljöfrågor.

"Miljontals fattiga lantbrukare runtom i världen kan bidra till minskade växthusgasutsläpp", understryker Peter Holmgren, som företräder FAO i FN:s klimatförhandlingar.

"För att ändra ohållbara jordbruksmetoder och utbilda lantbrukare i hur växthusgasutsläpp kan minskas krävs dock massiva investeringar och information. Därför måste jordbruket ingå i det nya klimatavtalet som ska antas i Köpenhamn i december", fastslår Holmgren.

Nuvarande globala finansieringsmekanismer som Kyotoavtalets Clean Development Mechanism, CDM, når inte lantbrukare i fattiga länder säger Holmgren.

Nya och mer flexibla finansieringsmekanismer måste ge incitament till lantbrukare, inklusive småbönder, så att de kan medverka till minskningar av växthusgaser och förhindra dem.

CDM:s omfång kan t.ex. utökas och inkludera utsläppsminskningar från avskogning, skogsdegradering, våtmarker, odlingsmark och gräsmark. Detta kan bidra till att maximera markens och biomassans lagring av kol.

Finansiering av klimatåtgärder inom utvecklingsländernas jordbruk måste gå utöver och vara tydligt separerade från det officiella utvecklingsbiståndet, ODA, samtidigt som ömsesidiga fördelar mellan utveckling och klimatåtgärder ska utnyttjas.

Jordbruket bidrar till både utsläpp och minskningar

Jordbruket är en av huvudkällorna till människans växthusgasutsläpp och står för 14 procent av de globala utsläppen. Markanvändningsförändring och avskogning står för ytterligare 17 procent.

Mellan 1990 och 2005 ökade utsläppen från utvecklingsländernas jordbrukssektorer med runt 30 procent och denna siffra väntas stiga ytterligare.

Hållbara jordbrukstekniker ger dock stora minskningsmöjligheter samtidigt som jordbruksproduktiviteten ökar.

Jordbrukets stora minskningspotential finns i förbättrad kolbindningsförmåga hos marken genom minskad plöjning, förbättrad hantering av gräsmarker och restaurering av förstörd mark.

Andra möjligheter är mer effektiv gödselanvändning, förbättrad vattenhantering, förbättrad risodling, trädplantering, ändringar i djurfoder samt hållbar användning av djurs genetiska mångfald.

_______________________________________________________________

Tre förslag från FAO inför klimatmötet i Köpenhamn

Nationellt anpassade klimatåtgärder

I många utvecklignsländer utgör jordbruket fortfarande basen i ekonomin. Många jordbruksmetoder som minskad plöjning, komposttäckning och skifte från säsongsgrödor till perenna grödor, bidrar till utsläppsminskningar och hållbar utveckling. Därför är jordbruket högst relevant för utformandet av nationellt anpassade klimatåtgärder.

Finansiering av jordbrukets klimatåtgärder

Kapacitetuppbyggnad, teknologiöverföring och ekonomiska incitament är avgörande för att lantbrukare ska anta klimatåtgärder. Omfånget av Clean Development Mechanism, CDM, måste utökas och nya finansieringsmekanismer måste komma landsbygdsbefolkningen, inklusive småbönder, till godo.

Mot en holistisk syn på markanvändning

Jordbruket är en av de största drivkrafterna till avskogning. Försummelse av jordbruket i klimatavtalet kan motverka ansträngningarna för att stoppa avskogning och skogsdegradering. En mer allsidig syn på alla former av markanvändning kan leda till en bättre hantering av olika klimatåtgärder relaterade till markbaserade utsläppskällor och kolsänkor. _______________________________________________________________

Läs mer:

Pressmeddelandet på fao.org (engelska)

FAO's policy brief for negotiators

Climate change

FAO och klimatförändringar

UN-Redd Programme

Ämnen

  • Miljö, energi

Relaterat innehåll

Klimatförändring, fiske och vattenbruk: vi måste agera nu

Kustsamhällen och samhällen beroende av fiske kommer att få ta de hårda smällarna av ett varmare klimat. Detta understryker 16 internationella organisationer idag i ett gemensamt beslutsunderlag inför klimatmötet i Bonn. De pekar också på vikten av att de kommande klimatförhandlingarna inkluderar fiske- och vattenbruksfrågor i det protokoll som ska efterträda Kyoto-protokollet.

FAO: Inkludera bönderna i klimatförhandlingarna

FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, manar politiker att inkludera jordbruket i förhandlingarna om det nya klimatfördrag som ska ersätta Kyotoavtalet.

Nytt datum för direktsänd presskonferensen med FAO:s generaldirektör Jacques Diouf

Presskonferensen med FAO:s generaldirektör Jacques Diouf kommer att sändas på torsdag den 18:e juni klockan 12.00 istället för den 12 juni. Nya beräkningar från FAO visar att under 2009 kommer världen att drabbas av historiskt höga nivåer av hunger och kronisk undernäring. Den globala ekonomiska nedgången och höga livsmedelspriser har drivit fler människor än någonsin in i hunger och fattigdom.

Landsbygdsutveckling i Balkanländerna

Rom, 2 juli 2009, enligt en ny rapport från FAO och Världsbanken, ser Västbalkan en stadig ekonomisk tillväxt medan landsbygdsområden släpar efter i utvecklingen. Jordbrukets handelsunderskott ökar, klimatförändringar sätter press på jordbruksresurser och allt fler ungdomar flyttar till städer eller utomlands på jakt efter försörjningsmöjligheter.

Jordbruket sårbart för klimatförändringen

I takt med att klimatförändringarna ökar, ökar även andelen extrema vädersituationer. Jordbrukssektorn som är en av de mest klimatberoende av alla mänskliga aktiviteter, är väldigt beroende av (förlitar sig helt på) en effektiv meterologisk aktivitet för att kunna mildra effekterna - och anpassa sig till klimatförändringarna, säger en FAO expert idag.

2050: Två miljarder fler munnar att mätta

Jordbrukets utmaning de närmaste årtiondena är att kunna producera 70 % mer mat åt ytterligare 2,3 miljarder människor till år 2050, och samtidigt bekämpa fattigdom och hunger. Dessutom måste knappa naturresurser användas mer effektivt och en anpassning till klimatförändringarna ske.

2050: Ökade investeringar i jordbruksforskning viktiga

För att ge mat åt en växande världsbefolkning krävs kraftigt ökade investeringar i forskning och utveckling, och en bred användning av nya teknologier, jordbruksmetoder och sorter av grödor.

Klimatförändringen och bristande tillgång till mat kan lösas tillsammans

Jordbruksmetoder som binder och lagrar kol i jorden är ett av de mest lovande alternativen för att minska växthusgasutsläppen i utvecklingsländer, säger FAO i en policysammanfattning framtagen för Köpenhamnsmötet. Detta beror på att metoderna är lättillgängliga, kostnadseffektiva och dessutom kan bidra till att trygga tillgången till mat.