Pressmeddelande -

Klimatförändring, fiske och vattenbruk: vi måste agera nu

Klimatinsatser måste skydda de marina ekosystemen, fisket och vattenbruket

Rom, 1 juni 2009 - Kustsamhällen och samhällen beroende av fiske kommer att få ta de hårda smällarna av ett varmare klimat. Detta understryker 16 internationella organisationer idag i ett gemensamt beslutsunderlag inför klimatmötet i Bonn. De pekar också på vikten av att de kommande klimatförhandlingarna inkluderar fiske- och vattenbruksfrågor i det protokoll som ska efterträda Kyoto-protokollet.

Inför klimatmötet i Bonn, varnar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Sekretariatet för Stillahavssamhällen, FN:s miljöprogram, UNEP, Världsbanken, det Internationella centret för världsfiske och 11 andra organisationer i ett gemensamt beslutsunderlag, för konsekvenserna, som kan komma att drabba miljoner fiskare, fiskodlare och bybor i kustsamhällen när klimatet förändras. Ett förändrat klimat innebär försämrade försörjningsmöjligheter, försämrad tillgång till och kvalitet på fisk för konsumtion och en förhöjd risk att drabbas av försämrad hälsa samt ökad otrygghet.

Många fiske- och kustsamhällen är extra känsliga på grund av fattigdom och otillräcklig landsbygdsutveckling. Dessa samhällens välmående undergrävs vidare av den överexploatering som sker inom fiskenäringen samt degraderade ekosystem.

Det gemensamma beslutsunderlaget visar att den rådande situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av klimatförändringen om inte anpassnings- och lindrande åtgärder sätts in omedelbart.

"Målet är att säkra att klimatförhandlarna och beslutsfattarna i sina betänkanden inte glömmer bort våra färskvatten, sjöar och hav och framför allt de som är beroende av dessa för sin överlevnad, " framhåller Kevern Cochrane från FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk. "De måste rikta insatserna mot de akvatiska miljöerna och de samhällen som är beroende av fiske och vattenbruk för sitt livsuppehälle och i vissa fall sin överlevnad och som nu hotas av klimatförändringen. Genom beslut och handling måste politiska riktlinjer som kan hota redan stressade akvatiska resurser och mänskliga liv förhindras. Istället måste krafttag tas för att till fullo nyttja de fördelar som ekosystemtjänster från välmående ekosystem bistår oss med, inte minst för att trygga tillgången till mat."

Omkring 520 miljoner människor - runt 8 procent av världens totala befolkning - är beroende av fiske- och vattenbruksnäringarna som en källa till protein, inkomst och för att säkra mat på bordet hos sina familjer. För de 400 miljoner fattigaste av dessa utgör fisk mer än hälften av det animaliska proteinet och näringsämnen som de får i sig.

Påverkan på flera nivåer

Det är känt att ansamlingen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären förändrar luft- och vattentemperaturen, nederbörds- och vindmönster, försurar haven, höjer havsnivåerna och ökar intensiteten hos cykloner. Den senaste forskningen visar att klimatförändringen redan har påverkat många vattenlevandearter, vilket i sin tur påverkar de biologiska processerna och förändrar näringsväven.

Akvatiska ekosystem bistår inte bara fiskenäringen genom att erbjuda föda, hemvist och uppfödningsplatser utan skyddar också kustnära samhällen från stormar. I och med förändringen av klimatet förväntas stormar också bli mer frekventa och med en starkare intensitet. Mangroveskogar skapar barriärer mot flodvågor och håller kvar sediment, vilket bidrar till att minska erosion. Välmående korallrev, sjögräsbäddar och våtmarker bistår med liknande nyttor.

Strategier för anpassning, forskning och handling behövs

Åtgärder för anpassning och för att lindra konsekvenserna av ett förändrat klimat behövs för att förbättra förvaltningen av fiskenäringen och vattenbruket, samt stärka de akvatiska ekosystemens okränkbarhet. Kraftfulla politiska riktlinjer krävs också för att säkerställa att en tryggad tillgång till mat och människors försörjningsmöjligheter säkras. De krävs också för att ta till vara möjligheter för fiskenäringen att sänka sina utsläpp av växthusgaser.

Ytterligare forskning behövs för att förstå de akvatiska ekosystemens komplexa biologiska och kemiska processer, som till exempel att fastställa havets kolcykel och vilka faktorer som ligger bakom cykloner. Det är också viktigt att förstå hur människor anpassar sig till en föränderlig miljö, hur institutioner och försörjningsmöjligheter har utvecklats, och kan vidareutvecklas, för att upprätthålla resiliens i en tid av förändring.

Sammanfattningen identifierar olika steg som bör tas mot en bättre förvaltning för att skydda akvatiska ekosystem, fiskenäringen och vattenbruket:

  • Utveckla och implementera miljömässigt hållbara och bränslesnåla fiske- och vattenbruks tekniker.
  • Avlägsna subventioner som gynnar överfiske.
  • Genomföra utredningar för att klarlägga vad som utgör hot och risker mot lokala samhällena.
  • Ta fram klimatmodeller för lokal nivå.
  • Stärka kunskapen om dynamiken i de biogeokemiska cyklerna, speciellt gällande kol och kväve.
  • Uppmuntra hållbar, miljövänlig biobränsleproduktion av sjögräs och alger.
  • Vidga forskningen gällande kollagring i akvatiska ekosystem.
  • Genomföra omfattande och integrerade ekosystemansatser I förvaltningen av hav, kustzoner, fisket och vattenbruket, för anpassning till klimatförändringen och minska risken av naturkatastrofer.

Organisationerna som lagt fram det gemensamma beslutsunderlaget arbetar vidare gemensamt med att få ut detta budskap till de opinionsbildare och beslutsfattare, som ansvarar för kilmatförhandlingarna. Sekretariatet för Stillahavssamhällen har uppmanat regeringsföreträdare att under nästa veckas klimatmöte att uppmärksamma de hot fisket står inför i och med ett förändrat klimat, vilket slår extra hårt mot regioner som är beroende av fiskenäringen (se pressmedelande på PacNews).

I en artikel som nyligen publicerats i Nature Reports: Climate Change diskuterar två av författarna till beslutsunderlaget, Edward Allison från det Internationella centret för världsfiske och Nicolas Dulvy från Simon Fraser University, forskningsområden som kan hjälpa fiskesektorn att anpassa sig till det förändrade klimatet samt också bidra med lindrande åtgärder.

__________________________________________________________

Organisationer som ingår i samarbetet:

Benguela Current Commission

European Bureau for Conservation and Development (EBCD)

FN:s miljöprogram (UNEP)

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)

Global Ocean Ecosystem Dynamics (GLOBEC)

Intergovernmental Oceanographic Commission of the United Nations Educational, Scientific and Culture Organization (UNESCO-IOC)

International Council for the Exploration of the Sea (ICES)

Internationella centret för världsfiske

Network of Aquaculture Centres in Central-Eastern Europe (NACEE)

Organización del Sector Pesquero y Acuícola del Istmo Centroamericano (OSPESCA)

Organization for Economic Co-operation and Development (OECD)

Southeast Asian Fisheries Development Center (SEAFDEC)

Secretariat of the Pacific Community (SPC)

The Network of Aquaculture Centres in Asia-Pacific (NACA)

United Nations International Strategy for Disaster Reduction (UN ISDR)

Världsbanken (WB)
_____________________________________________________

Läs mer:

Pressmedelandet på fao.org

FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk

Internationella centret för världsfiske

Tidigare pressmedelanden från FAO Norden:

2009-05-06 "Spöknät" skadar havsmiljön

2009-03-02 Världens fiskerinäring måste förbereda sig för klimatförändringarna

2008-10-06 Är boomen i vattenbruk på väg att avta?

2008-09-04 En lösning i sikte för fiskets "yttersta gräns"

2008-07-10 Klimatförändringar drabbar fisket

2008-06-17 Nya steg mot ett hållbart fiske och handel med fisk

Ämnen

  • Miljö, energi

Kategorier

  • fiskeripolitik
  • fao
  • klimatförändringar

Relaterat innehåll