Mer än en miljard människor lider av hunger

En sjättedel av mänskligheten är kroniskt undernärd - fler än någonsin tidigare

Rom, 19 juni 2009 - FAO publicerar idag sina senaste uppgifter om hunger och kronisk undernäring. Beräkningarna visar att i år går 1020 miljoner människor hungriga varje dag och hunger och kronisk undernäring kommer att uppnå historiskt höga nivåer under 2009.

De senaste ökningarna av hunger och kronisk undernäring är inte en konsekvens av globalt dåliga skördar utan beror på den ekonomiska krisen i världen, som har resulterat i lägre inkomster och ökad arbetslöshet. FAO fastslår att detta har minskat tillgången till mat för fattiga.

"En farlig mix av den globala ekonomiska nedgången i kombination med envetet höga priser i ett flertal länder har drivit runt 100 miljoner fler människor än förra året in i hunger, kronisk undernäring och fattigdom", framhåller FAO:s generaldirektör Jacques Diouf. "Den tysta hungersnöden - som påverkar en sjättedel av mänskligheten - utgör en allvarlig risk för världens fred och säkerhet. Vi behöver brådskande nå en bred konsensus rörande en total och snabb utrotning av hunger och kronisk undernäring i världen och vidta nödvändiga åtgärder."

"Den nuvarande situationen med livsmedelsosäkerhet i världen kan inte lämna oss likgiltiga", tillägger han.

Diouf betonar att fattiga länder "måste få tillgång till den utveckling, ekonomi och de politiska verktyg de behöver för att stärka sin jordbrukproduktion och produktivitet. Investeringar i jordbruket måste öka eftersom en sund jordbrukssektor är nödvändig för att bekämpa fattigdom och hunger i majoriteten av fattiga länder och är en förutsättning för en allomfattande ekonomisk tillväxt."

"Många av världens fattiga och hungriga är småjordbrukare i utvecklingsländer. Trots det har de potentialen att kunna möta sina behov och dessutom också stimulera en tryggad tillgång till mat och att fungera som en katalysator för ekonomisk tillväxt. För att frigöra denna potential och för att minska antalet människor i världen som lider av hunger och kronisk undernäring måste regeringar, med stöd av det internationella samfundet, skydda avgörande investeringar inom jordbruket. Småjordbrukare behöver få tillgång inte bara till utsäde och gödningsmedel utan även till anpassad teknologi, infrastruktur, finansiering av landsbygdsutveckling och marknader", understryker Kanayo F. Nwanze, president för Internationella Jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

"För de flesta utvecklingsländer råder det inget tvivel om att investeringar i småjordbruk är det mest hållbara säkerhetsnätet, särskilt i tider av global ekonomisk kris" tillägger Nwanze.

"Den snabba utvecklingen av akut hunger och kronisk undernäring fortsätter att bidra till en oerhörd humanitär kris. Världen måste hjälpas åt för att säkerställa att behoven under denna kris möts samtidigt som vi utvecklar mer långsiktiga lösningar", understryker Josette Sheeran, exekutivdirektör för FN:s Livsmedelsprogram (WFP).

Ökande hunger

FAO framhåller att medan världens länder gjorde framsteg i att minska hunger och kronisk undernäring på 1980-talet och under den första halvan av 1990-talet, har det senaste decenniet inneburit en långsam men stadig ökning. Mellan 1995-1997 och 2004-2006 ökade antalet människor som led av hunger och kronisk undernäring i alla regioner, utom i Latinamerika och Karibien. Men även i dessa regioner har framstegen för minska hungern pressats bakåt av höga livsmedelspriser och den nuvarande globala ekonomiska nedgången. (se bakgrundsinformation)

Detta år förutspår FAO, baserat på analyser även från USA:s Department of Agriculture (jordbruksdepartement), att antalet människor med hunger och kronisk undernäring kommer att öka totalt med runt 11 procent, främst beroende på chocken från den ekonomiska krisen parat med de ofta höga inhemska livsmedelspriserna.

Nästan alla världens undernärda bor i utvecklingsländer. I Asien och Oceanien lider uppskattningsvis 642 miljoner människor av kronisk hunger och undernäring; i Africa söder om Sahara 265 miljoner; i Latinamerika och Karibien 53 miljoner; i Nordafrika och Mellanöstern 42 miljoner; och inom i-länderna totalt 15 miljoner människor.

I krisens grepp

Fattiga i städer kommer troligen möta störst problem att klara av den globala nedgången och det kommer sannolikt slå på jobben i städerna hårdare, detta på grund av lägre efterfrågan på export och minskade utländska direktinvesteringar. Landsbygdsområden kommer inte heller att skonas. Miljontals människor kommer att vara tvugna att flytta tillbaka till landsbygden från städerna, vilket ofta tvingar de fattiga på landsbygden att dela bördan.

Vissa utvecklingsländer kämpar också med det faktum att pengar som skickas från migranter har minskat betydligt detta år, vilket orsakar förluster i utländsk valuta och hushållsinkomster. Minskade överföringar och en beräknad minskning av biståndet kommer ytterligare begränsa många länders möjlighet att få tillgång till kapital för att behålla produktionen och skapa säkerhetsnät och sociala skyddsprojekt för de fattiga.

Till skillnad från situationen under tidigare kriser, har utvecklingsländer på grund av den osäkerhet, som i praktiken påverkar alla delar världen mer eller mindre samtidigt, mindre svängrum att anpassa sig till de försämrade ekonomiska förutsättningarna. Utrymmet för stödjande mekanismer inklusive att t.ex. motverka minskningar i valutakurserna, eller att låna från internationella kapitalmarknader, för att anpassa samhället till de chocker som makroekonomin drabbas av, är mer begränsad vid globala kriser.

Den ekonomiska krisen kommer också tätt inpå 2006-2008 års mat- och bränslekris. Medan priset på mat har fallit betydligt på världsmarknaderna de senaste månaderna har inhemska matpriser i utvecklingsländer gått ned långsammare. De var vid slutet av 2008 fortfarande i genomsnitt 24 procent högre än priset på motsvarande basvaror år 2006. För fattiga konsumenter, innebär det en kraftig minskning i köpkraft eftersom många betalar upp till 60 procent av sina tillgängliga inkomster för baslivsmedel. Det ska även noteras att även om priserna gick ned, låg internationella varor fortfarande 24 procent högre än vid 2006 och 33 procent högre än vid 2005.

FAO:s Hungerrapport (The State of Food Insecurity in the World, SOFI) för 2009 kommer att läggas fram i oktober.

Fakta

Att beräkna hunger

Antalet som lider av hunger och kronisk undernäring har ökat från 825 miljoner under 1995-1997, till 857 miljoner för åren 2000-2002 och 873 miljoner för 2004-2006. För 2008 reviderade FAO sina preliminära beräkningar av antalet hungriga människor från 963 miljoner ned till 915, huvudsakligen på grund av att den globala tillgången till livsmedel var högre än förväntat.

FAO:s beräkningar av antalet människor som lider av hunger och kronisk undernäring under 2009, bygger på analyser genomförda av USA:s jordbruksdepartement (USDA, US Department of Agriculture, Economic Research Service). USDA:s analyser beräknade procentandelen av antalet människor inom olika regioner, som lider av hunger och kronisk undernäring på grund av den globala ekonomiska krisen 2009. Genom att applicera dessa procentandelar på FAO:s reviderade siffror för hunger och kronisk undernäring för 2008, ökar det globala antalet människor med hunger och kronisk undernäring med runt 100 miljoner, vilket innebär en förväntad ökning från 915 miljoner från 2008 till 1.02 miljarder människor under 2009.

Läs mer:

World Food Programme

World Food Situation

International Fund for Agricultural Development (IFAD)

Läs även bakgrundsinformationen till pressmeddelandet i PDF-dokumentet nedan.