Djurförsöksstatistiken för 2014 har publicerats

Nu har djurförsöksstatistiken för 2014 publicerats. Den visar att djurförsöken har minskat. Samtidigt vet vi att antalet djur kan variera kraftigt mellan olika år. Sedan 2013 rapporteras statistiken dessutom lite annorlunda jämfört med tidigare, så någon direkt jämförelse med tidigare års statistik går inte att göra – även om Jordbruksverket, som samlar in statistiken, inte förväntar sig att det nya rapportsystemet ska påverka antalet djur som rapporteras in i någon större utsträckning.

– Den minskning som syns i statistiken för 2014 ser lovande ut, men ett år är för tidigt för att se några tydliga trender. Vi inväntar statistiken för 2015 också innan vi vill dra alltför stora växlar på detta, säger Carina Franzén, kanslichef på Forska Utan Djurförsök.

För första gången har lidandegraden angivits i statistiken. Rapporten visar att 7 % av försöksdjuren har utsatts för ”avsevärd” svårhetsgrad i försök. ”Svårhetsgraden” avser det lidande djuren utsatts för under försök och avsevärd är den högsta svårhetsgraden. De djur som utsattes för mest lidande under försök var framför allt möss och därefter råttor. För de flesta av djuren (56 %) fastställdes svårhetsgraden till måttlig.

Under 2014 rapporterades användning av 284 170 försöksdjur enligt EU:s definition och 4 939 553 försöksdjur enligt den svenska definitionen (dvs 4 655 383 djur utöver de som ingår i EU:s statistik). Av de som ingår i svenska definitionen var 4 398 872 fiskar i provfiske och fiskmärkning. För information om de olika definitionerna av djurförsök som används inom EU respektive Sverige, se längre ner på sidan.
Om provfiske och fiskmärkning räknas bort användes 540 681 djur enligt svenska definitionen, dvs 1 481 djur per dag. Det skulle innebära en kraftig minskning mot åren 2004-2012, då i genomsnitt runt en miljon djur användes per år – 2 700 djur per dag! Minskningen tycks ha påbörjats redan 2011 (829 813 djur enligt svensk definition utan fiskarna) och 2012 (602 638), men det är som sagt för tidigt att svara på om trenden kommer att fortsätta.

I statistiken över djurförsök enligt svensk definition används, utöver de traditionella försöksdjuren, en stor andel grisar och tamhöns; bl.a. pågick en stor studie om skötselsystem för grisar under 2014, medan det tidigare år används många höns i olika projekt; i båda fallen rör det sig om forskning kring livsmedelsproducerande djur.

Djurarter och syfte med försöken
Av de 284 170 försöksdjur som användes 2014 enligt EU:s definition var drygt två tredjedelar möss. De vanligaste djurslagen var därefter råttor, övriga fiskar, tamhöns och zebrafiskar. De drygt 280 000 försöksdjuren har använts främst i grundforskning (72%), följt av translationell och tillämpad forskning (18%), och därefter lagstadgad användning och rutinmässig produktion (4%). Ca 1 % av djuren har använts i utbildning.

Av de 72% procenten av försöksdjuren (ca 200 000 djur) som använts i grundforskning har de flesta använts för forskning om nervsystemet (30 %), hjärt-kärlsystemet, blodet och lymfsystemet (19 %), och immunsystemet (12 %, Tab. 3). Det är främst möss som använts (79 %), följt av råttor (9 %).

Av de omkring 53 000 djur som använts i translationell och tillämpad forskning så har de flesta använts inom övriga störningar hos människan (20%), cancer hos människan (19%), och respiratoriska störningar hos människa (16%). Även i denna kategori har främst möss använts (66 %), följt av råttor (13 %).

Ungefär hälften av djuren som användes var genmodifierade, och det är nästan bara (99 %) möss som är genmodifierade.

Lidande
För första gången rapporteras vilket lidande djuren utsatts för. Av de 7 % av djuren som rapporterades ha använts i ”avsevärd” svårhetsgrad var 87 % möss och 12 % råttor. För de flesta av djuren (56 %) fastställdes svårhetsgraden (det lidande djuren utsatts för) till måttlig. I denna grupp ingår främst möss (78%) följt av råttor (14 %). För 28 % av försöksdjuren rapporterades svårhetsgraden ”ringa”. Även här var det mest möss (60 %), nu följt av fiskar (17 %).

Terminal svårhetsgrad uppgavs för 9% av försöksdjuren, mest övriga fåglar 39%, sedan möss 34%, följt av övriga gnagare 21%. ”Terminal” innebär att djuret är sövt under hela försöket och sedan avlivas utan att vakna upp. Detta kallas ibland även för akut-försök. Alternativt avlivas djuret utan föregående ingrepp för att man ska ta ut organ eller vävnader. Djuren som avlivas för organ och vävnader räknas som försöksdjur enligt den svenska definitionen (där de rapporteras under kategorin ”Terminal-organ”) men inte enligt EU.

Statistiken är inte riktigt jämförbar med tidigare år
Uppgifterna för 2014 är inte direkt jämförbara med statistiken för tidigare år, då en del förändringar skedde i lagstiftningen och bl.a. omfattar hur antalet använda djur rapporteras in.

Några av förändringarna som skedde från och med att regelverket ändrades 2013, är:
Djuren räknas nu efter att de använts i försök. Tidigare togs de med i statistiken i samband med att försöken påbörjades. Skälet till ändringen är att den svårhetsgrad (det lidande djuren utsatts för) ska rapporteras, vilket först kan ske när försöket avslutat för djurets del. Svårhetsgraden rapporteras enligt kategorierna ringa, måttlig, avsevärd, terminal och i Sverige även terminal-organ.

Fler arter ska nu rapporteras. Bläckfiskar ska räknas med i statistiken och zebrafisk och fler arter gnagare ska specificeras. Information om genetisk status ska också uppges, dvs om djuren är genetiskt modifierade.
När djur återanvänds, dvs när man använder ett djur som redan gått i ett försök, samlas numera in mycket information om dessa djur som om de djur som används för första gången i försök.

Jordbruksverket, som samlar in statistiken, räknar dock inte med att den nya rapporteringen ska påverka antalet djur som rapporteras in i någon större utsträckning.

Olika definitioner – Sverige och EU
EU:s definition av försöksdjur omfattar bara de djur som utsatts för någon form av ingrepp i forskningssyfte. Ingrepp inkluderar t.ex. injektion, operativt ingrepp eller annat som kan tillfoga djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skada. Det minsta ingreppet enligt denna definition kan jämföras med ett nålstick. Den svenska definitionen inkluderar alla djur som används till vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning, om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande, samt andra jämförliga ändamål.

Även djur i beteendeförsök utan ingrepp inkluderas i den svenska statistiken, liksom djur som avlivats för att organ och celler ska användas. Även provfiskad fisk inkluderas, liksom fiskmärkning. Lantbruksforskning som gäller nya system för till exempel hållning, transport eller avlivning är inkluderade och kan involvera många djur. Med djurförsök avses också framställning av djur med förändrad arvsmassa, om gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används samt, i de fall djur kan orsakas lidande, bevarande genom avel av en stam av djur med förändrad arvsmassa med bibehållande av djurens genetiska egenskaper.