Fortfarande fångad i fattigdom - ekonomin allt sämre för personer med LSS-insatser

2014 gjorde FUB rapporten "Fångad i fattigdom?" som visade hur dålig ekonomi många personer med utvecklingsstörning har. Två år senare verkar den bli ännu sämre!

Rapporten "Fångad i fattigdom?" är uppdaterad med aktuella belopp och under 2016 blir det än tuffare för dem som redan har sämst ekonomi – personer med utvecklingsstörning.

Personer med utvecklingsstörning har låg inkomst hela livet, betalar högre skatt än både löntagare och ålderspensionärer, har fått sänkt sjuk- och aktivitetsersättning, har högre hyror och enligt ett nytt förslag lägre bostadstillägg än ålderspensionärer.

- För att personer med utvecklingsstörning ska kunna delta i samhället och leva som andra måste våra politiker ta frågan om de ekonomiska villkoren på allvar. Det är inte värdigt att varje månad tvingas välja bort saker man vill och längtar efter att få göra, säger Thomas Jansson, Riksförbundet FUB:s ordförande.

Går back 2 747 kronor/månad

I FUB:s rapport Fångad i fattigdom? (uppdaterad mars 2016) finns ett räkneexempel som visar hur en 25-årig man med aktivitetsersättning, bosatt i en lägenhet enligt LSS (snitthyra: 6 500 kronor/månad) i Täby utanför Stockholm, går back med 2 747 kronor/månad. Per år är underskottet -32 964 kronor.

Betalar mer i skatt

Skatten har minskat för ålderspensionärer och de som har garantipension, men är oförändrad för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Räkneexempel: En person som är 25 år och har 8 122 kronor/månad i aktivitetsersättning betalar 22 procent i skatt (1 774 kr/månad). Det är 72 procent mer än en person som arbetar och har motsvarande lön (skatt: 1 032 kr/månad) och 86 procent mer än en ålderspensionär med motsvarande pension (skatt: 953 kr/månad).

Höga hyror

Bruksvärdesprincipen tillämpas i bostad enligt LSS, dvs. hyran sätts i förhållande till andra hyresbostäder som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Utöver hyran för bostaden får hyra, efter en dom 2005 i dåvarande Regeringsrätten, tas ut för gemensamma utrymmen i en LSS-bostad. Det kan vara ett gemensamt vardagsrum och kök där man kan välja att umgås med andra och utveckla sin sociala förmåga, något som ofta är svårare för den som har utvecklingsstörning. Därför är dessa gemensamma utrymmen nödvändiga för att de som bor i bostaden ska kunna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Svårt att spara

Om föräldrar vill se till att deras barn med utvecklingsstörning kommer att ha det bra även när föräldrarna har gått bort, genom att spara pengar som en ekonomisk buffert, så sänks istället bostadstillägget. Eventuella tillgångar ska användas upp och de som har utvecklingsstörning kan inte lägga undan pengar för framtiden. De har inte heller några möjligheter att öka sina inkomster eftersom de inte har arbete med lön och de kan inte heller flytta till en mindre och billigare lägenhet.

Orättvist bostadstillägg

Ålderspensionärer föreslås, i en ny statlig utredning, få mer i bostadstillägg. Taket för bostadstillägget ska vara 7300 kronor/månad istället för 5000 kronor/månad. Men taket höjs inte för dem som har det sämst, personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Fakta om bostadstillägg från Försäkringskassan om man har aktivitets- och sjukersättning: Endast den del av boendekostnaden som inte överstiger 5 000 kronor/månad räknas med. 93 procent av hyreskostnaden räknas med. För ålderspensionärer är taket 5 170 kronor/månad och 99 procent av hyreskostnaden räknas med. Enligt förslag från en statlig utredning ska taket för pensionärer höjas till 7 300 kronor/månad. Men taket höjs alltså inte för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning. Förslaget om ändrat bostadstillägg kommer att göra den ekonomiska situationen för våra medlemmar än mer orättvis.