Högsta Förvaltningsdomstolen avslog resningsansökan

Högsta Förvaltningsdomstolen beviljade inte resning angående den dom som kom i juni 2015 från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 ref 46) vilken fråntog personer i behov av livsuppehållande tillsyn möjligheten att få detta genom personlig assistans.

Thomas Jansson, förbundsordförande i FUB är upprörd:

– Konsekvensen är ju att det kan bli ökande dödsfall eftersom folk inte kan få hjälpen i rätt tid.

Med anledning av ärendets vikt förmedlar FUB här ett pressmeddelande med kommentarer och analys från Passal och Vivida Assistans som drivit ärendet och fick det nedslående beskedet i förra veckan:

Pressmeddelande: HFD avslår resningsansökan

Idag kom beskedet om att Högsta Förvaltningsdomstolen avslår ansökan om resning i mål 3527-14. Detta innebär att alla de personer som behöver aktiv tillsyn på grund av allvarliga tillstånd som till exempel andningsövervakning därmed är fortsatt utestängda från denna livsavgörande hjälpinsats.

Den 3 maj 2017, efter nästan ett helt års väntan, meddelade Högsta förvaltningsdomstolen avslag på begäran om resning i mål 3527–14 gällande en kvinnas rätt till assistans för att klara sina mest basala och grundläggande behov, rätten att kunna andas.

Det aktuella målet handlar om en kvinna med ett ständigt behov av hjälp med andningsgymnastik och tillsyn på grund av akuta lungblödningar, något som hon under flera år beviljats hjälp för från Försäkringskassan som ett grundläggande behov. Det Allmänna om budet för socialförsäkringen beslutade dock att detta mål var av vikt för rättsutvecklingen och överklagade Försäkringskassans gynnande beslut. Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i HFD 2015 ref. 46 att denna typ av tillsyn, annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper, endast kan beviljas om den enskilde lider av en psykisk funktionsnedsättning, vilket kvinnan inte gjorde. Hennes assistansersättning drogs därmed in.

Kvinnan fick hjälp från två jurister och 19 maj 2016 ingavs en ansökan om resning. Resningsansökan grundade sig bland annat på att riksdagen, när lagändringen infördes 1996, uttalade att ingen som tidigare varit beviljad insatsen skulle hamna utanför. Flertalet domar från innan 1996 visar att till exempel människor med medicinska hjälpbehov, epilepsi m.m. beviljades personlig assistans. Att denna grupp skulle vara exkluderad är inte förenligt med lagens intentioner och den rättsliga bedömningen som domen vilar på är därför felaktig. Det lyftes också fram att konsekvenserna av domen är materiellt stötande. Trots detta väljer HFD att avslå ansökan med hänvisning till att det inte finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt.

Avslaget är, inte bara för kvinnan i målet utan för alla runt om i landet som drabbas, en stor besvikelse. Thomas Jansson, ordförande i FUB säger att detta kommer att drabba flera av förbundets medlemmar. Beslutet från HFD cementerar den dom som myndigheterna tycks ha tagit som intäkt för en omfattande och otillbörlig jakt på en stor grupp utsatta människor och deras assistansbeslut. Det förefaller också finnas en önskan från myndigheternas sida om att denna grupp skall bli ännu större. Förutom den extremt snäva tolkning av domen från 2015 har Försäkringskassan även valt att göra ytterligare tolkningar baserade på äldre avgöranden, närmast HFD 2012 ref. 41.

Antalet drabbade är redan mycket stort och dagligen sker omprövningar där de nya riktlinjerna tillämpas och siffran ökar därmed ständigt säger Tom Schultz-Eklund. Priset för de enskilda och deras anhöriga går inte att mäta i pengar och kostnaden för hjälp har inte minskat, i bästa fall har den bara flyttats från staten till kommunerna säger Mia von Wachenfelt. Tyvärr finns det även de som helt ställts utanför skyddsnätet och som tvingas förlita sig på anhöriga.

Dessa människor har utifrån en rättighetslagstiftning inrättat sina liv efter sitt beslut, byggt upp en vardag utifrån en tro på samhället och rättssäkerheten. De har till och med i bästa fall levt liv likt andra med valfrihet och självbestämmande. Nu har tyvärr det som inte skulle kunna hända hänt. Det som lagstiftaren lovade 1996, att ingen som tidigare varit beviljad insatsen skulle falla utanför, har visat sig inte vara värt någonting. Tusentals människor tvingas nu till följd av en mycket tveksam tolkning klara sig själva; föräldrar tvingas avsluta sina anställningar; funktionsnedsatta riskerar att tvingas lämna sina familjer för att institutionaliseras; allt till följd av en politisk agenda om att spara pengar, följt av en mycket tveksam tolkning av gällande rätt från några av landets högst uppsatta jurister.

Idag går det inte att känna annat än besvikelse, men i morgon fortsätter kampen.

Kontaktuppgifter:

Tom Schultz-Eklund, jurist Vivida, mobilnummer: 0767-603370 mail: Tom.Schultz-Eklund@vivida.se

Mia von Wachenfelt, jurist Passal, mobilnummer: 0733-797677 mail: mia.vonwachenfelt@passal.se