Forskning: Låg förekomst av musslor i Göta älv visar på oroväckande miljöpåverkan

Levande sjöar och vattendrag är ett av riksdagens beslutade mål för en långsiktigt hållbar miljö i Sverige. Det innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt varaktiga och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ett sätt att arbeta för detta är kartlägga förekomsten av musslor, något som en forskargrupp vid Högskolan i Skövde gjort i Sveriges största vattendrag Göta älv.

I det nyss avslutade projektet, som letts av Annie Jonsson, lektor i ekologi på Högskolan i Skövde, samlade forskarna in data om miljön och uppgifter om de stora sötvattensmusslornas förekomster i Göta älvs vattensystem.

– Stormusslor som lever i sötvatten är betydelsefulla organismer som levererar flera ekosystemtjänster. Genom att de filtrerar stora mängder vatten bidrar de med vattenrening. Bäddar av musslor på bottnarna ger struktur och skydd för många andra organismer. Det leder till ökad biologisk mångfald.

Resultatet från undersökningen bekräftade det som forskargruppen vid Högskolan i Skövde misstänkte, att musselförekomsterna i Göta älv är få och svaga. Musslor har påträffats på knappt en tredjedel av de drygt tvåhundra undersökta platserna, och bara i tio av de tjugofem undersökta biflödessystemen. Orsakerna är negativ miljöpåverkan, både historisk och nuvarande

– Positivt är dock att vi hittat alla de fem arterna vi letat efter - allmän dammussla, större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla och flodpärlmussla. Föryngring har också förekommit på olika håll i systemet av dessa arter. Så är det inte för sent att göra något!

Föreslår åtgärder

Enligt Annie Jonsson kan det till exempel vara att åtgärda negativa miljöfaktorer som övergödning, försämrade spridningsmöjligheter för värdfiskar eller erosion. Musslorna behöver som larver leva på en värdfisk som parasit ett tag. Detta är troligen också en viktig faktor för musslornas spridning.

Projektgruppen kommer även med rådet att först satsa på de stora biflödessystemen där det finns gott musslor och större sannolikhet för långsiktig överlevnad. Och att satsa på de musselarter som har störst möjligheter att föröka sig på respektive plats.

Göta älv används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten, som mottagare av avfallsvatten, industrin använder den för kraftproduktion, samt kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten. Dessutom är den en viktigt sjöfartsled.
– Vi vill använda vår kunskap från projektet för att i dialog med brukare och intressenter och planera rimliga åtgärder, Med en levande dialog mellan ekologi och produktionsintressen ser vi möjligheter att snabbare finna sådana lösningar, säger Annie.

Projektet har pågått i två år och har till största delen finansierats av Svenska Naturskyddsföreningen. Pengar har också kommit från Göta älvs vattenvårdsförbund, dit Annie är inbjuden i april för att prata om projektet. Nästa steg för forskargruppen är att söka nya anslag.
– Min dröm är att vi får göras ett stort återplaneringsprojekt och att dessutom få utvärdera förbättringsåtgärderna.

För mer information

Annie Jonsson, lektor i ekologi, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde, annie.jonsson@his,se  telefon 0500 - 44 66 62, 0722 - 27 25 97

Medverkande forskare:

Annie Jonsson, projektledare, lektor i ekologi, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde.
Ann Bertilsson, adjunkt, Högskolan i Skövde samt miljökonsult på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö
Niklas Wengström, doktorand, Göteborgs Universitet samt fiskevårdskonsulent på Sportfiskarna
Mikael Ejdebäck, biträdande professor, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde
Helene Lindholm, laboratorieassistent, Institutionen för biovetenskap, Högskolan, Högskolan i Skövde