Konsekvenser när betalsystemet kraschar

När bankkortet inte fungerar kan vi inte handla mat och lastbilarna som ska transportera maten till livsmedelsaffären kan inte heller tanka drivmedel. När ett IT-fel eller en naturkatastrof slår ut betalningssystemet, när börsen kraschar eller när svenska valutan rasar på grund av politiska oroligheter eller krig så har en kris i den ekonomiska infrastrukturen nästan direkt följdkonsekvenser för till exempel transportsektorn eller livsmedelsförsörjningen. Hur ska beslutsfattare på olika nivåer i de olika sektorerna gemensamt klara de utmaningarna som de då ställs inför?

I projektet Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING) som Högskolan i Skövde leder skapas en simuleringsmiljö där representanter från olika berörda organisationer kan uppleva en sådan situation. I simuleringsmiljön visar datorsimuleringen olika konsekvenser av en kris i betalsystemet och sedan diskuterar deltagare i en rollspelssimulering fram åtgärder för att hantera krisen. 

– Om transportföretaget inte kan handla drivmedel och därför inte kan ta sig till livsmedelsbutiken du handlar i och du därför inte kan handla mat varken med kort eller kontanter - vad gör vi då? Flera sektorer drabbas samtidigt av en störning i betalsystemet, som de nationella störningarna i bankomaterna under torsdagen. Hur jobbar beslutsfattare gemensamt för att både lösa och förebygga störningarna? frågar Joeri van Laere, projektledare.

Forskningsprojektet CCRAAAFFFTING pågår under fyra år och tittar på följdeffekter i samhällsfunktionerna på grund av fel i betalningssystemet. Partners i projektet är Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Combitech. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Kontakt

Joeri van Laere, projektledare och forskare på Högskolan i Skövde, 0705-594895.