Marie-Louise Rodén, professor i historia, är en av författarna till Luther! 95 Treasures – 95 People.

Nyhet - 2 Juni 2017 14:29

500-årsjubileum för den protestantiska reformationen

I år är det 500 år sedan augustinermunken Martin Luther spikade upp sina 95 teser på dörren till slottskyrkan i Wittenberg. Det fick vara nog med korruption och maktfullkomlighet – och teserna förändrade världen. Martin Luther inspirerade och provocerade människor – och för att undersöka vad han har betytt och kommer att betyda släpps nu ett 623 sidor praktverk med 335 illustrationer: Luther! 95 Treasures – 95 People. Högskolan Kristianstads Marie-Louise Rodén är så klart en av författarna.

Under 2017 firas 500-årsminnet av när den protestantiska reformationens infördes. Det var den 31 oktober 1517 som augustinermunken och professorn i exegetik (bibelkunskap) vid universitetet i Wittenberg, Martin Luther, lade fram sina 95 teser för offentlig debatt. Korruption inom den katolska kyrkan och påvlig maktfullkomlighet hade nått en höjdpunkt. Tack vare den relativt nya boktryckarkonsten fick hans budskap snabb och stor spridning – Martin Luther startade en revolution, någonting han aldrig hade räknat med.

Sverige var den första nationalstaten att införa protestantismen, redan 1527 vid den så kallade Reformationsriksdagen i Västerås. Intäkter från egendomar konfiskerade från kyrkan spelade en betydande roll i den unga statens uppbyggnad under Gustav Vasa och Sverige blev snart det mest homogent lutherska landet i Europa. Reformationen är med andra ord en svensk angelägenhet i allra högsta grad och Marie-Louise Rodén, professor i historia, är en av dem som bidragit till den nyligen publicerade utställningsskriften .

Hur kommer det sig att du bjöds in att bidra till Lutherjubileet?

– Jag blev faktiskt glatt överraskad när jag kontaktades av Lutherstiftelsen i Wittenberg förra året. Det visade sig att utställningspublikationen skulle innehålla 95 porträtt av personer som påverkats av och tagit ställning till Luther. De ville inkludera en artikel om drottning Christina, även om hennes reaktion till Luther var en negativ sådan, berättar Marie-Louise.

– Den katolska motreformationen har varit tyngdpunkten i min forskning men den går inte att förstå utan goda kunskaper om reformationsepoken som helhet. Jag författade också det stora kapitlet om reformationen i flerbandsverket Sveriges Historia Bd. 3, redigerat av Dick Harrison, som kom ut 2010 på Norstedts Förlag. Till hösten kommer jag att delta i det svenska firandet av jubileet som äger rum på Kungl. Vitterhetsakademien i Stockholm. Jag ska ge en övergripande bild av påvedömets relationer till protestantismen från Luthers tid fram till våra dagar.

Kan du berätta något om boken?

– Det är en massiv, rikt illustrerad publikation på 623 sidor. Den är utgiven i en tysk och en engelsk version. Den innehåller artiklar, illustrationer och utförliga beskrivningar av utställningens föremål och till sist 95 personporträtt. Man häpnar över den rikedom av personliga objekt knutna till Luther och hans samtid som bevarats. Här finns till exempel den munkkåpa han bar fram till 1524, grytor i keramik från Luthers barndomshem i Mansfeld, som upptäcktes vid en utgrävning 2003. Ett stort antal djurben bekräftar vad man redan visste – att Luthers familj, om inte förmögen, hade en levnadsstandard över genomsnittet.

– Utställningens märkligaste föremål är nog en sällsynt välbevarad toalettsits från senmedeltiden, av den typ som användes av Luther. Enligt hans nedtecknade Bordssamtal befann han sig nämligen på toaletten när han fick sin stora uppenbarelse om nådens innebörd. Utgrävningar vid klostret i Wittenberg har bekräftat att Luther hade en privat toalett på våningen under arbetsrummet, till skillnad från de andra munkarna som fick dela ett utedass i trädgården.

– Personporträtten innehåller både självklara gestalter och riktiga överraskningar. Här finner vi naturligtvis kända teologer som Bonhoeffer och Kierkegaard, tonsättarna Schütz, Bach, Brahms, Mendelssohn och Reger, statsmän, filosofer och författare. Skandinaver är väl representerade med Gustav II Adolf, drottning Christina, regissörerna Ingmar Bergman och Lars von Trier, Astrid Lindgren och Karen Blixen.