Därför ska vi fortsätta med tandtråd

I åratal har rekommendationen från tandvården världen över varit att använda tandtråd. Nyligen gick pressarna varma på alla kontinenter när media basunerade ut att tandtråd inte gör någon nytta. Men är det så enkelt? Ena dagen si och andra dagen så? Vi låter Pia Andersson, biträdande professor oral hälsa vid Högskolan Kristianstad, bena ut hur det ligger till, och varför vi ska fortsätta använda tandtråd.

Hur började det hela? Nyhetsbyrån Associated Press ( AP) begärde förra året ut bevis från de amerikanska hälsovårdsmyndigheterna att tandtråd verkligen fungerar. Eftersom det knappt gjorts några vetenskapliga studier på ämnet, och de få som finns är små och bristfälliga, hade USA:s hälso- och socialdepartement (HHS) och jordbruksdepartement (USDA) ingen vetenskaplig evidens att svara med, och plockade helt sonika i bort sin rekommendation att använda tandtråd två gånger om dagen, vilket skedde mer eller mindre obemärkt.

Tills nyligen. I början av augusti blev det ett ramaskri som hördes jorden runt när rubrik efter rubrik menade att tandtråd är verkningslöst och inte längre rekommenderas i USA. Förbehållslöst och utan insikt i problematiken ifrågasattes den uppfinning som rengjort tänder i snart 200 år.

Bevisat effektiv i praktiken

– Det är korrekt att det saknas tillfredsställande vetenskaplig evidens för att tandtråd gör nytta. Men det finns åtgärder som utförs inom såväl tandvården som hälso- och sjukvården som inte har vetenskapligt underlag, men som vi ser fungerar i praktiken. Att tandtråd inte har visats ge effekt i studier kan bero på flera olika orsaker; att studierna inte har varit tillräckligt kontrollerade, att de som skulle använda tandtråd i studierna inte har fått tillräckligt rent mellan tänderna på grund av att de inte använt den fullt ut som de skulle, med mera, säger Pia Andersson.

Pia är inne på samma linje som talespersonen Dr Matthew Messina på American Dental Association ( ADA) som håller med om att det saknas djupare studier på tandtrådens effekter och poängterar att det fortfarande är ett bra hjälpmedel för att få rent mellan tänderna. Eller som han uttrycker sig för att ge perspektiv på tandtrådens vara eller icke vara:

”Ingen har gjort en studie på att det är säkrare att använda fallskärm när du hoppar från ett flygplan än att inte använda en fallskärm. Jag tänker fortfarande använda fallskärm i sådant läge, helt enkelt för att jag vet att det fungerar.”

Olika behov under olika stadier av livet

Pia Andersson poängterar att det inte är enkelt att använda tandtråd korrekt så att det blir riktigt rent, det vill säga så att bakterierna avlägsnas helt mellan tänderna vid tandköttskanten för att undvika tandköttsinflammation och tandlossning eller karies på tändernas sidoytor. Enbart rengöring med tandborste räcker alltså inte eftersom vi inte kommer åt med denna på de svåråtkomliga ytorna mellan tänderna.

Tandtråd eller ej? Det är faktiskt även en individuell fråga som dessutom ger olika svar beroende på var i livet du befinner dig.

– Långt ifrån alla behöver använda tandtråd. Det är i regel bara när tänderna står mycket tätt intill varandra som den behövs, vilket brukar vara aktuellt för ungdomar och hos en del unga vuxna. För övriga brukar tandstickor eller mellanrumsborstar fungera ypperligt. I dag är dessa hjälpmedel utformade så de kommer åt när det också är ganska tätt mellan tänderna.

Denna synpunkt delas till och med av den expert som är författare till två av de fem kritiska utvärderingarna av de 25 tandtrådsstudier som gjorts, professor Fridus Van Der Weijden. Han håller med om att det finns fördelar med att göra rent mellan tänderna, men menar att det finns fler redskap som kan göra jobbet.

– Vilket hjälpmedel som fungerar bäst och hur ofta man bör göra rent är frågor som är bra att diskutera med tandhygienisten eller tandläkaren vid tandvårdsbesöket. Det är också viktigt att få instruktion om hur hjälpmedlet ska användas, så att man gör riktigt rent och att tandköttet inte skadas vilket kan ske om man använder tandtråden felaktigt, förklarar Pia.

– Tandtråd behövs ofta kanske bara på några få ställen mellan tänderna och det är dessa ytor som man ska koncentrera sig på när det gäller detta hjälpmedlet, fortsätter Pia.

Varför ska vi fortsätta med tandtråd?

De studier som är gjorda på tandtrådens effekter är korta och otillräckliga, troligen för att det finns begränsat med anslag och att forskningspengarna har behövts på effektivare ställen än för att bevisa att saker fungerar som vi redan vet gör det.

– Vi måste trots allt komma ihåg att det är viktigt att få rent på tändernas alla ytor på de tänder vi vill behålla. Ibland, men långt ifrån alltid, är tandtråd det bästa hjälpmedlet som vi har i dag, förutsatt att den används på rätt sätt, avslutar Pia.

Världen över uppmanar därför tandläkare nu att fortsätta med tandtråd, exempelvis i England, Irland och Sörmland.

Kontakt: Pia Andersson, biträdande professor oral hälsa,044-250 39 72, pia.andersson@hkr.se

Text: Fabian Rimfors