Möjligheter och utmaningar i högskolans samverkan med det omgivande samhället

Högskolan Väst anordnade ett seminarium under Almedalsveckan på temat ”Ett lärosätes samverkan med omgivande samhälle – möjligheter och gränsområden” Högskolan Väst har sedan 2002 ett uppdrag från regeringen att jobba med arbetsintegrerat lärandet, AIL.

Grundtanken med AIL är kunskapsutbyte mellan högskolan och det omgivande samhället - åt båda håll. Det kan till exempel vara i form av betald praktikplats (co-op) flera gånger under utbildningen eller forskningsprojekt som sker i samverkan med företag och organisationer i samhället.

Rektor Kerstin Norén pekade på de fördelar som finns med ett verksamhetsförlagt lärande.
- Att ha en del av sin utbildning förlagd till ett företag eller organisation har flera fördelar. Företagen har tid att lära känna personen innan de rekryterar och det är berikande för studenten att vara i olika miljöer i sitt lärande.

En utmaning är att fortsätta kunskapsutbytet även efter att studenten är färdig med sina studier.
- Studenterna bygger vidare på sin kunskap i samhället efter studierna. Denna kunskap måste tillbaka till högskolan. Och bearbetas både här och i det omgivande samhället, säger Kerstin Norén.

Akademisk integritet
En annan utmaning är att behålla den akademiska integriteten. Det har högskolan löst genom avtal med sina samarbetspartners. Men här behöver högskolan bli bättre, tycker Kerstin. Hon tar som exempel forskningsresultat i samverkansprojekt. Ofta äger företaget resultaten i flera år efter att projektet är avslutat. En annan väg att gå är att göra som ett lärosäte i Glasgow gjort.
- Där finns en databas med forskningsresultat som ingen forskare vill bygga vidare på. Vem som helst kan skriva avtal om att använda resultaten. Det kan vara en modell för Högskolan Väst.

Tobias Krantz från Svenskt Näringsliv som ingick i panelen berättade att svenska arbetsgivare har svårt att hitta lämplig arbetskraft. Det finns ett stort matchningsproblem. Per Fagrell från Teknikföretagen vittnade också om att många ingenjörer är dåligt förberedda för arbetslivet. De vet inte hur ett företag fungerar och få högskolor tycker att det är deras roll att förmedla den här kunskapen. Krantz och Fagrell var överens om att nyckeln för att komma tillrätta med detta är samverkan.

Använd alumner
De inbjudna paneldeltagarna hade flera förslag på hur man bäst säkerställer kunskapsutbytet mellan akademi och det omgivande samhället. Anne Lidgård som är anställd på Vinnova och arbetar på Stanford University i Kalifornien, tyckte att man ska använda alumner systematiskt i undervisningen. På så sätt har studenterna också ett uppbyggt nätverk när de kommer ut på arbetsmarknaden.

Peter Zienau från Innovatum i Trollhättan pekade på möjligheten för små företag att växa med hjälp av industridoktorander. Genom att ”dela” en doktorand mellan flera företag blir det inte så betungande ekonomiskt. De små företagen är ibland världsledande men inte medvetna om tillväxtkraften som finns.

Specialiserade utbildningar
Panelen diskuterade hur specialiserade universitets- och högskoleutbildningar bör vara. Ann Lidgård tog USA som exempel.
- Man sätter ihop sin egen utbildning och specialiserar sig sent. Ett företag är också ofta med och formar en medarbetares kompetens. Man måste se lärandet som en process där man hela tiden bygger på sin kompetens.

Karin Röding från Mälardalens högskola ifrågasatte varför svenska platsannonser innehåller så specifika krav och menade att många högskoleutbildningar är för specialiserade. Det i sig leder till matchningsproblem. Det höll inte Tobias Krantz med om. Han tyckte det var en fördel att arbetsgivaren får exakt den kompetens han behöver.

Kenneth Björk från Swedavia och Landvetter flygplats, dök spontant upp på seminariet och berättade om hur de samverkar med Högskolan Väst. Han berättade att få av Swedavias anställda har högskolebakgrund och att studenterna har den kunskap man själv saknar.

Behövs rörlighet
Kerstin Norén tog upp problemet som finns för forskare att röra sig mellan akademin och det omgivande samhället. - Tar en forskare tjänstledigt ett tag för att sedan komma tillbaka till högskolan, då är det väldigt svårt att få forskningsmedel. Samtidigt behövs den här rörligheten där erfarenheterna från båda delar tas tillvara.

Ann Lidgård fick sista ordet och avslutade seminariet med att säga att vi står inför en it-revolution och att det behövs starka kompetenser inom etik, filosofi och moral för att möta den här utmaningen. Det tyckte Ann man skulle ta med sig när man tänker på vilken kompetens landets arbetskraft ska ha. En ingenjör kanske behöver ha beteendevetenskap också?

Seminariet filmades. Se filmerna på YouTube - sök på Högskolan Väst Almedalen