Öppet hus lockade mängder med människor

Som en del i Trollhättans stads 100-årsfirande sjöd hela Innovatumområdet av aktiviteter den 23 april.
– Det är fantastiskt kul att så många tog sig hit för att se vad som händer på området, säger Lennart Malmsköld, biträdande prefekt på Institutionen för ingenjörsvetenskap.

Eftersom det i vanliga fall är stängt in till forskningsmiljön PTV, Produktionsteknik Väst, var det många som tog chansen att ta sig en titt i lördags.
– Det är viktigt för oss att synas lokalt, inte minst för kommande studentrekrytering men även för forsknings- och utvecklingssamarbete via de yrkesverksamma som besökte oss. Många uttryckte att de var imponerade av den nivå som vi bedriver vår forskning på och speciellt kan nämnas de exempel som visades inom vår forskning i metallbaserad 3D-printing, svetsning och termisk sprutning.

Besökarna fick bland annat ta del av forskningen som presenterades och kunde titta på de robotar som finns i huset.

– I den stora automationscellen i labbet fick man med hjälp av studenterna en förståelse för hur olika robotar och maskiner kan kopplas samman till ett samverkande system. Besökarna fick även se hur robotar kan användas för att bearbeta flygmotorkomponenter som tillverkas av GKN, berättar Lennart.

Självkörande bilbana
Under lördagen kunde man också testa den självkörande bilbanan, något som både små och stora barn tog chansen att göra.

– Bilbanan har blivit ett populärt sätt för oss att möta besökaren och tillsammans få möjlighet att prata om modern teknik. Samtalen handlar ofta om saker som besökarna tycker är spännande och funderat på. Det kan till exempel vara om hur industrirobotar arbetar tillsammans med människor eller om självkörande bilar verkligen är möjligt. Idéerna och tankarna är många hos besökarna, vi tar med dem som inspiration till framtida projekt, berättar Mattias Ottosson, utvecklingsingenjör på Högskolan Väst.

Infraröd strålning
Även värmekameran demonstrerades under dagen. Med den kunde man se den infraröda strålning som kroppen strålar ut.
– Många tyckte det var kul att jämföra vem som hade varmast händer och kallast näsor, medan andra såg möjligheter att använda tekniken för att hitta värmeläckor i isoleringen på huset. På Högskolan väst används värmekameran huvudsakligen i forskningen inom termografi för att hitta defekter, så som sprickor, ibland annat svetsade metallkonstruktioner, säger Patrik Broberg, universitetslektor på högskolan.

Text: Anna Tanderud
Foto: Ida-Karin Wennberg