Mixad organisationskultur öppnar för nya vårdmetoder inom psykiatrin

Ny forskning visar att organisationskulturer inom psykiatrivården kan påverka möjligheten att införa förändrade arbetssätt. Slutsatsen i en ny avhandling av Catrin Alverbratt från Högskolan Väst visar att en mix av olika organisationskulturer tenderar att vara den bästa förutsättningen för att patienten ska få den bästa vården.

Catrin Alverbratt har läst både grundutbildningen till sjuksköterska och specialistutbildningen till psykiatrisjuksköterska vid Högskolan Väst, där hon nu undervisar. Från början var tanken med hennes doktorandtjänst vid Högskolan Väst* att vidareutveckla och implementera ett nytt arbetsverktyg baserat på Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), framtaget av Världshälsoorganisationen. Det ICF-baserade verktyget syftar till att skapa gemensamma referenser för att sjukvården ska bli bättre på att väga in hela patientens livssituation, med dess hinder och möjligheter, och inte bara se till den rent medicinska bedömningen.

– Jag skulle implementera verktyget inom psykiatrin eftersom man vet att det arbetssättet i slutänden innebär en bättre vård för patienten. Men det visade sig att det inte var så enkelt, säger Catrin Alverbratt.

Under resans gång vreds därför forskningen mer åt att faktiskt studera vad det är som gör att förändringsarbete fungerar olika bra i olika organisationskulturer. Avhandlingen omfattar fem enheter inom psykiatrin; tre slutenvårdsavdelningar och två öppenvårdsmottagningar. ICF-verktyget infördes på enheterna och följdes upp med hjälp av bland annat expertgrupper, enkäter och intervjuer.

– Att implementera nya metoder som tar hänsyn både till vårdens expertis och patientens situation är en komplex utmaning. Det finns flera olika faktorer som påverkar resultatet och organisationskulturen kan vara en. Man vet genom tidigare forskning att en konservativ organisationskultur kan vara ett hinder, konstaterar Catrin Alverbratt.

Ta vara på kunskap för att nå hela vägen
I avhandlingen redovisas hur det kommer sig att den slutenvårdsavdelning som lyckades bäst med att införa det nya arbetssättet var den avdelning som hade en blandning av olika organisationskulturer. Där fanns en grundläggande trygghet, trivsel och inflytande – men också en tydlig ledning och utrymme för egna initiativ hos personalen.

– Resultatet stärker tidigare forskning och visar att det finns anledning att vara mer noggrann när man väljer ut enheter som ska pröva exempelvis nya vårdmetoder. Utifrån organisationskulturen skulle man på förhand kunna se var det faktiskt finns bäst möjligheter att nå resultat. Genom att ta vara på den kunskapen ökar chanserna för att nya och bättre behandlingsmetoder verkligen når hela vägen till patienterna. Förhoppningsvis kan min forskning bidra till det, säger Catrin Alverbratt, som under sina år inom psykiatrin intresserat sig för att se på patienterna i ett helhetsperspektiv.

*Inskriven vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Avhandlingens namn: "Implementation of a New Working Method in Psychiatric Care".

Kontakt: Catrin Alverbratt, 0704-81 58 11

Text: Erik Torstensson