Ny forskning om utveckling av professionell kunskap i arbete med samhällsorientering för nyanlända

I en ny avhandling från Högskolan Väst studeras hur olika former av professionell kunskap utvecklas och kommer till uttryck i kommuners arbete med samhällsorientering för nyanlända. 
- Kunskap och lärande har alltid varit viktigt för utveckling av samhällets välfärdsinstitutioner, men det är kanske nu mer än tidigare nödvändigt att snabbt lära nytt, säger Marie Westerlind, Högskolan Väst.

Integrationsarbete i Sverige handlar sedan många år bland annat om hur nyanlända får information om samhället, dess traditioner, lagstiftning, välfärd etc. Samhällsorientering är en tämligen ny integrationsaktivitet med avsikt att skapa bättre förutsättningar än tidigare för nyanlända att ”orientera sig” i, och få tillgång till olika arenor i det svenska samhället. Genom att på modersmål erbjuda en till innehåll och form standardiserad aktivitet, har man önskat stötta integration genom att ge nyanlända möjligheter att skapa egen mening i det nya landets former för samhälls- och vardagsliv.

Studerat åtta kommuner i Västsverige
Studien har gjorts av Marie Westerlind, doktorand i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, med syftet att synliggöra utveckling av pedagogisk och kommunikativ kunskap i organisering av aktiviteter som syftar till att stödja nyanlända migranters delaktighet i samhället. Genom observationer, fältanteckningar, intervjuer och videoinspelningar av olika aktiviteter i åtta kommuner i västra Sverige har hon skapat sig en bild av professionell kunskap som kommer till uttryck i organisering av arbetet med samhällsorientering.

Avhandlingen visar att det behövs organisatoriska strukturer som både erkänner och skapar förutsättningar för kontinuerlig utveckling av integrationsarbetarnas professionella kunskap; den kunskap som krävs för att skapa kulturella broar och göra information om Sverige begriplig för människor med olika livserfarenheter.

Samhällsförändringar innebär utmaningar för arbetslivets organisering av verksamheter, etablerade metoder och arbetsprocesser samt för dess ledning och styrning. Nya krav kommer till uttryck och nya mänskliga behov uppstår som förändrar villkoren för arbete och arbetsintegrerat lärande. Integrationsarbete är ett exempel på en framväxande professionell kunskapsdomän där vi, enligt Marie Vesterlind, behöver veta mer om hur aktiviteter organiseras och vilka kompetenser som utvecklas i praktiker som syftar till att stötta nyanländas delaktighet i samhället.

Integrationsarbetaren i fokus
De integrationsarbetare som arbetar med samhällsorientering ansvarar dels för att göra innehållet i kursmaterialet begripligt och relevant för deltagarna, och dels för att tillgodose enskilda behov och intressen av information i relation till människors specifika livserfarenheter.

- Det innebär att arbetet omfattar såväl planering och organisering som beslutsfattande och vi behöver veta mer om vilken kunskap som krävs för att ”göra det de gör”. Integrationsarbetarna har varierande yrkeskompetenser i botten och saknar en gemensam kunskapsbas vad gäller arbetet med samhällsorientering, säger Marie Vesterlind.

Marie Westerlind menar att ett nytt yrkesområde håller på att växa fram som man inte har tillräcklig kunskap om. Vilka kompetenser utvecklas i arbete med heterogena grupper i samhällsorientering? Hur sker integrationsarbetarnas lärande och hur kan deras kunskapsutveckling stöttas? Vad innebär professionell, erfarenhetsbaserade kunskap i relation till utveckling av kumulativa strukturer inom organisationer och mellan olika praktikfält? 

Kontakt: Marie Westerlind, 0520-22 37 22, marie.westerlind@hv.se