​Viktiga klargöranden efter Folkbildningsrådets studie om Ibn Rushd

Folkbildningsrådet har i dagarna gått ut med ett brev till kommuner, regioner och berörda myndigheter som kommenterar efterspelet av studien om Ibn Rushd. I brevet upprepar Folkbildningsrådet sin huvudsakliga slutsats efter studien – att Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället och att det inte finns skäl att ompröva statsbidraget.

– Vi är glada över att Folkbildningsrådet går ut med den här kommunikationen, det är bara tråkigt att det behövs. Studien om Ibn Rushd är egentligen väldigt tydlig kring att vår folkbildning bidrar till att stärka och utveckla demokratin, inte minst eftersom vi når ut till marginaliserade grupper, säger Zana Muhammad, förbundsordförande för Ibn Rushd.

Sedan studien, ledd av professor Erik Amnå, publicerades i september 2019 har många felaktiga tolkningar av innehållet florerat. Detta vill Folkbildningsrådet stävja. ”Vi anser att rapportens slutsatser i vissa fall feltolkas och vi beklagar om rapporten används som argument för att minska eller helt dra in bidrag till studieförbundet Ibn Rushd”, skriver man i brevet.

En av de vanligaste misstolkningarna är att studien skulle visa på en koppling mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet. Det stämmer inte, konstaterar Folkbildningsrådet. Vad studien säger är att det kan finnas ideologiska anknytningar, men att någon formell eller organisatorisk koppling inte finns.

– Det här påståendet är något Ibn Rushd har fått dras med ända sedan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap publicerade en undermålig rapport full av konspirationsteorier 2017. Vi är glada över att Erik Amnås studie, som till skillnad från MSB-rapporten är vetenskapligt utförd, en gång för alla slår fast att vi inte har någon sådan koppling. Att vissa fortsätter att hävda motsatsen visar bara på hur lätt det i dag är att bortse från fakta när man vill svartmåla minoriteter, säger Zana Muhammad.

Vid sidan av berömmet visar studien också på saker som Ibn Rushd behöver bli bättre på. Dessa utmaningar adresseras i en åtgärdsplan som publicerades i mars. Folkbildningsrådet har uttryckt sig mycket positivt om planen, något som också det upprepas i brevet.

”Vår bedömning är att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och har ansträngt sig för att gå till botten med den och förstå vad den handlar om. Planen innehåller åtgärder för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och en ökad transparens i studieförbundets verksamhet. Ibn Rushd har fört samtal såväl med oss på Folkbildningsrådet som med rapportförfattaren och flera kritiker, och de visar stor vilja att fortsätta utvecklas som studieförbund”, skriver Folkbildningsrådet om Ibn Rushds åtgärdsplan.