Pliktlagstiftningen har stora brister och behöver revideras

Dagens pliktexemplarlagstiftning har stora brister och måste revideras. Det visar den studie av nuvarande lagstiftning som Kungliga biblioteket (KB) idag överlämnar till regeringen. Enligt rapporten ”Plikten under lupp!” kan allt fler publikationstyper inte samlas in. I och med att det elektroniskt insamlade materialet endast är tillgängligt i KB:s lokaler i Stockholm försvåras dessutom forskning på landets lärosäten.

– Pliktlagstiftningen behöver uppdateras omgående, annars kommer framtida forskare att sakna viktiga delar när de ska förstå och analysera dagens offentliga samtal. I dag samlas den samhällsdebatt som förs på bloggar och sociala medier till exempel inte in, trots att dessa medier alltmer dominerar och definierar det offentliga samtalet, säger Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie.

Syftet med pliktlagstiftningarna är att allt som ges ut i Sverige (böcker, tidningar, radioprogram, tv-sändningar, musik m.m.) ska bevaras för framtida forskning. I pliktleveransutredningens slutbetänkande 1992 framhölls även medborgarens rätt till information och kunskap.

En föråldrad pliktlagstiftning som inte längre uppdateras i takt med medielandskapets förändringar kommer snart att representera det förflutna, snarare än nuet och framtiden. En sådan eftersläpning riskerar att få oförutsägbara och oöverskådliga konsekvenser för forskningens infrastruktur och därmed för Sverige som forskningsnation.

Förslag i tre delar
KB:s förslag är uppdelat i tre delar:

• Brådskande behov av att uppdatera befintlig lagstiftning
• Behov av att utveckla lagstiftningen utifrån ett förändrat medielandskap
• Förslag på utredningar gällande organisation och utformning av pliktinsamlingen

Medieoberoende lag och förbättrad tillgång
KB:s studie visar att dagens pliktexemplarslagstiftning behöver revideras. Bristerna grundar sig dels i de principiella skillnader som finns mellan lag om pliktexemplar av dokument (1993:1392) och lag om pliktexemplar av elektroniskt material (e-plikt) (2012:492), dels i att lagstiftningen i sin helhet ligger i otakt med medieutvecklingen. Resultatet har blivit en ologisk och haltande samlingsuppbyggnad; Allt fler publikationstyper kan inte samlas in och det elektroniska materialet kan endast nås från KB:s lokaler.

En utgångspunkt för en revidering av pliktlagstiftningen måste vara att principerna för vad som ska samlas in är format- och medieoberoende. Samhällets tillgång till pliktinsamlat material behöver dessutom förbättras radikalt.

Kompletterande insamling av elektroniskt material
Det finns ett behov av kompletterande insamlingsmetoder för elektronisk publicerade publikationer (e-plikt). Nuvarande e-plikt avser ett begränsat antal utgivare och en begränsad del av deras utgivning. E-plikten är också underordnad den andra pliktlagstiftningen. Det betyder att om en utgåva finns i tryckt form ska inte den elektroniska utgåvan samlas in. Sammantaget är det mycket lite av det material som idag publiceras på internet som kan samlas in med lagstöd.

I det digitala medielandskapet utvecklas även medietyper som saknar motsvarighet i den fysiska utgivningen. Många av dessa medieyttringar har hamnat utanför dagens pliktlagstiftning. Det gäller till exempel publicering på sociala medier, nätdistribuerade spel och andra multimediala och interaktiva uttryck.

En insamlingsrätt som ger KB de legala förutsättningarna att samla in svenskt elektroniskt material som ligger utanför dagens e-plikt, är en grundförutsättning för att KB:s insamling av e-publikationer ska ha möjlighet att ligga i takt med utvecklingen av nya medieformer.

Behov av omgående åtgärder
I väntan på en revidering av pliktlagstiftningen finns områden där det omgående krävs interimistiska åtgärder för att säkra den insamling som KB redan idag förväntas genomföra. Det handlar till exempel om att uppdatera lagstiftningen så att KB med lagstöd kan samla in radio, tv och digitalt biografvisad film.

Två lagar bör bli en
En revidering av pliktlagstiftningen bör göras omgående för att hindra att viktigt forskningsmaterial går förlorat, och för att kraftigt förbättra tillgången till KB:s digitala arkiv. Dagens två pliktlagar behöver föras samman och harmoniseras till en lagstiftning med en tillhörande förordning som reglerar tillhandahållandet.

En revidering av dagens pliktlagstiftning behöver fastställa pliktlagstiftningens syfte och omfattning utifrån aktuella förhållanden. Här ingår att tydliggöra det pliktinsamlade materialets relation till andra bibliotekssamlingar, liksom att se över dagens pliktbibliotekssystem. Detta inkluderar också att fastställa KB:s roll som nationellt audiovisuellt arkiv.

Om uppdraget
I regleringsbrevet för 2017 fick KB i uppdrag att genomföra en studie som övergripande belyser dagens publicerings- och medielandskap, med fokus på pliktbibliotekens möjligheter att samla in och tillgängliggöra relevanta publikationer. KB ska i studien belysa pliktlagstiftningens roll och utformning och eventuella behov av andra insamlingsmetoder.

Studiens huvudförfattare har varit KB:s verksamhetsutredare Göran Konstenius. 

Hela studien finns bifogad det här pressmeddelandet.