Risk för nedskärningar i Stockholms skolor

Stockholms utbildningsförvaltning slår nu larm om ekonomiska problem. De kommunala grundskolorna beräknas gå med drygt 40 miljoner i underskott. Skolornas sammantagna prognos visar ett underskott med totalt cirka 100 miljoner, vilket är en markant försämring gentemot förra året. Det beror enligt förvaltningen på de låga ekonomiska påslagen till skolan i budget för 2017, ökningar som innebar de lägsta påslagen per elev på tolv år. Samtidigt ökar bland annat lokalkostnaderna, vilket kan slå mot de medel som går till elevernas undervisning. Om påslagen inte blir tillräckligt stora nästa år kan skolorna behöva skära ner framöver, larmar utbildningsförvaltningen.

- Stockholms socialdemokrater ser inte behovet av att satsa på skolan och har gått fram med den svagaste skolbudgeten på tolv år. Samtidigt som vi står mitt i en lärarbrist ser vi att klyftorna mellan elever med goda resultat och de som har det tuffare fortsätter att växa. Om skolan ska styras efter en svältbudget fram till valet kan konsekvenserna bli allvarliga, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.

- Om jag var skolborgarråd skulle jag inte nöja mig med att säga att jag ska försöka förhandla med partikollegor för att kunna ge skolan tillräckliga förutsättningar. Jag hade istället sett till att leverera. För mig är det självklart att skolan är grunden för en bättre utveckling för Stockholm framöver, där alla barn och unga ges möjlighet att nå så långt som möjligt och leva trygga och självständiga liv, säger Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.

Fakta:

Ekonomisk uppföljning, mars 2017
”De kommunala grundskolorna prognostiserar ett underskott om 40,2 mnkr (…) Underskottet beror främst på att lönerna beräknas öka med cirka 2,5 % medan pengen är höjd med 1,3 % samtidigt som budgetanpassningar inte genomförts. Alla skolor som redovisar underskott ska lämna in åtgärdsplaner där det ska redovisas konkreta åtgärder för att få en ekonomi i balans.”

”Skolornas prognos visar underskott med sammanlagt 99,0 mnkr vilket innebär en markant försämring jämfört med resultatet förra året. Skolorna verkar generellt sett inte ha anpassat sina organisationer efter en lägre penguppräkning än tidigare år.”

”Underskottet beror främst på att lönerna beräknas öka med cirka 2,5 % medan pengen är höjd med 1,3 % samtidigt som budgetanpassningar inte genomförts. Alla skolor som redovisar underskott ska lämna in åtgärdsplaner där det ska redovisas konkreta åtgärder för att få en ekonomi i balans.”

Underlag för budget 2018 med inriktning 2019 och 2020 (länk)
”Om framtida schablonhöjningar kommer att ligga på samma nivå som innevarande år, det vill säga vara lägre än löneökningarna, kommer skolorna att behöva effektivisera för att nå en budget i balans.”

För mer information och presskontakt: Liberalernas pressjour, 076-122 94 86