Upprop vårdmiljö: arkitekter uppvaktar sjukvårdsministern

En grupp arkitekter har uppvaktat Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Avsikten var att uppmärksamma arkitekturens betydelse i vården under en tid då omfattande modernisering av landets vårdbyggnader pågår. Detta görs i en samlad insats genom Upprop vårdmiljö, där LINK arkitektur är en av initiativtagarna.

Just nu pågår den största moderniseringen av vårdbyggnader i Sverige i modern tid. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting - SKL - planeras och byggs det för omkring 90 miljarder kronor. Pressade tidplaner, resursbrist och kortsiktig ekonomisk styrning präglar många projekt. Kvaliteten på det som byggs riskerar att bli lidande, då omsorg om patienter och personalens välbefinnande försummas.

Vid uppvaktningen, onsdagen den 1:a juni, medverkade Anna Espling Rolf som är ansvarig för vård och omsorg på LINK arkitektur:

- Sjukvårds- och hälsoministern har ett stort intresse för arkitektur. Vår förhoppning är att inspirera socialdepartementet att medverka till att lyfta arkitekturens potential i vården och vikten av den goda beställningen i landet, säger Anna Espling Rolf.

Initivativtagarna till uppropet har också lyft frågan i en debattartikel i Svenska Dagbladet 16-06-17 där fyra konkreta åtgärdsförslag presenteras:

1. Utveckla den goda beställningen av vårdprojekt genom upphandlingar med fokus på byggnader med lång livstid och långsiktiga värden. Den nya ­lagen om offentlig upphandling kan fungera som stöd för regeringen att ge Upphandlingsmyndig­heten och Sveriges Kommuner och Landsting särskilda uppdrag där arkitektonisk kvalitet motiveras och värderas högt. Grunden till en bra beställning kan exempelvis komma genom en arkitekttävling. Där ligger naturligt tonvikten på utformningsfrågor, vilket är grundläggande för ett lyckat slutresultat, samtidigt som man kan utvärdera ett projekts ekonomiska aspekter redan på idéstadiet.

2. Definiera arkitekturmål tidigt i processen och förankra dem vid upphandlingen. Ge dem en juridisk status genom att koppla dem till projektmålen. Ett så kallat gestaltningsprogram kan användas för att samla arkitekturmålen. Det kan hantera såväl projektets övergripande vision på en stadsbyggnadsnivå som enskilda detaljer. I det återfinns koncept för kulörer, material samt utformning av till exempel utemiljöer och entréer.

3. Inrätta ett nationellt arkitektur- och designråd specifikt för vårdens miljöer som kommunicerar med både politiker och medborgare. Rådet kan foku­sera på större investeringar, ha kontinuerliga avstämningar som säkrar projektmål och ser till att även mjuka värden, utöver tekniska, efterlevs och uppnås. Detta kan vara ett utmärkt stöd till de landsting som inte själva har resurser för att överse ett specifikt projekt. Eftersom allt mer pekar mot att framtidens vård kommer att decentraliseras kan även kommuner komma att behöva stöd av arkitektur- och designrådet för att göra bra beställningar.

4. Satsa mer resurser på forskning och utveckling genom att stötta utbildningsplattformar som Cent­rum för vårdens arkitektur (CVA) vid Chalmers. De bör ha större möjlighet att ta del av nätverk kring vårdbyggande på en internationell nivå. Samtliga arkitektur- och designutbildningar bör erbjuda kurser inom vårdbyggnadskonst för alla delaktiga såväl som för beslutsfattare.

FAKTA: initiativtagarna bakom Upprop vårdmiljö
Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges arkitekter
Johan Janssen, Nyréns
Anna Espling Rolf, LINK arkitektur
Christine Hammarling, Tengbom
Taku ala Hakula, Cedervalls arkitekter
Kerstin Eken, Carlstedt arkitekter
Anna Bergström, BSK arkitekter
Urban Blomberg, Arkitema
Maria Rudberg, Reflex
Anna Montgomery, White arkitekter
Charlotte Ruben, White arkitekter