Därför blir cancerceller aggressiva

Kliniska studier stöder teorin om cellfusion

Immunförsvarets storätare, makrofagerna, är ett viktigt skydd mot infektioner. Men de verkar också ha en roll när elakartade tumörer sprids i kroppen. En ny avhandling vid Linköpings universitet ger stöd för teorin om cellfusion.

Teorin att en fusion mellan makrofager och cancerceller kan ge upphov till dottertumörer är snart 100 år gammal, men den har varit svår att bevisa. Med dagens teknik och metoder har den åter blivit aktuell. Allt fler observationer och experiment de senaste 10-15 åren tyder på att cellfusion kan förekomma vid cancer.

- Nu har våra kliniska studier gett ytterligare indicier på att cellfusion kan förekomma vid cancer i bröst och ändtarm, säger Ivan Shabo, allmänkirurg och nybliven medicine doktor vid LiU.

Cellfusion är en vanlig biologisk process som innebär att makrofager, vandrande vita blodkroppar, smälter samman med andra kroppsceller. Det sker till exempel i benvävnadens ständiga förnyelse och i moderkakan hos gravida kvinnor. Makrofagens uppgift är annars bland annat att äta upp bakterier och andra inkräktare i kroppen. När den på samma sätt slukar en cancercell blir resultatet en hybrid som ger upphov till nya, mer aggressiva och vandringsbenägna cancerceller.

Ivan Shabo och hans handledare professor Joar Svanvik designade en studie på tumörprover från sammanlagt 374 patienter med cancer i bröst, ändtarm och tjocktarm. I proverna sökte de efter ett protein, CD163, som uttrycks specifikt av makrofager. Det visade sig att proteinet, och därmed makrofagerna, fanns i ungefär hälften av brösttumörerna och knappt en fjärdedel av kolorektalcancrarna.

Vid analys av CD163-uttrycket i förhållande till kliniska data som överlevnadstid och förekomst av metastaser kunde de visa att de mest aggressiva och dödliga tumörerna var de som innehöll största mängden makrofagprotein.

Spridningen av dottertumörer, metastaser, är den mest svårbehandlade fasen i en cancersjukdom. Om Linköpingsforskarnas fynd visar sig hålla i fortsatta studier, kan markören C163 användas för att ställa säkrare prognoser på ett tidigt stadium.

- Kan man förutsäga cancerutvecklingen kan man också lättare avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten, säger Ivan Shabo.

Avhandlingen Macrophage antigen expression in breast and colorectal cancers - A consequence of macrophage-tumour cell fusion? lades fram 2 oktober 2009 vid Linköpings universitet. En engelsk sammanfattning (pdf) finns här: http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2009/med1149s.pdf.

Kontakt:
Ivan Shabo 070-4225017, ivan.shabo@liu.se