Ökad segregation och ojämlikhet är resultatet av en marknadsutsatt skola

Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Dessa är exempel på vad det marknadsutsatta utbildningssystemet i Sverige lett till. I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Sverige har länge varit känt utomlands för sitt goda utbildningssystem, som bland annat bidragit till social rörlighet och jämlikhet. I boken ”Neoliberalism and Market Forces in Education” presenterar dock forskare från olika vetenskapliga discipliner en mörkare bild av det svenska utbildningssystemet.

– OECD har kritiserat Sverige för att utbildningssystemet är för marknadsorienterat och att det leder till segregation och ojämlikhet, säger Andreas Fejes, redaktör för boken och professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Framför allt visar boken hur synen på utbildningens roll har förändrats. Från att ha varit en grundläggande social rättighet har utbildning blivit en vara på marknaden. Denna förskjutning i synsätt har förändrat hur skolan som institution betraktas. Förutom att planera, organisera och leverera tjänster ska skolan också följa upp och utvärdera de tillhandahållna tjänsterna. Med varierat resultat.

I olika kapitel tar boken upp ämnen såsom det fria skolvalet, möjligheten för enskilda att starta friskola och att ta ut vinst från skolor som får offentliga medel samt hur detta får konsekvenser för elever, lärare och rektorer. Bland annat beskrivs hur det fria skolvalet egentligen inte är särskilt fritt, utan utesluter många elever. För de elever som bor i staden, eller kan pendla finns många möjligheter att välja. För de som bor på landsbygden finns ingen valfrihet, inte heller för de elever som läser introduktionsprogam. Till detta kan läggas att det är vanligare att vissa grupper aktivt väljer skola än andra.

Vad kan omvärlden lära av vad som skett i Sverige?

Trots att svenska elever numera hamnar lågt i internationella kunskapsjämförelser, som PISA, dröjer bilden av den goda svenska utbildningen kvar. Författarna av boken menar att omvärlden bör lära av det svenska exemplet.

– Här har vi facit på hur snabbt marknadsreformer kan omvandla utbildningssystem, bidra till försämring av skolresultat samt till segregering och ojämlikhet. Och då har inte de långsiktiga effekterna blivit synliga än. Vilket samhälle får vi när elever som har fostrats till att bli kunder från tidig ålder, blir vuxna? säger Andreas Fejes.

Bok:
Neoliberalism and Market Forces in Education (2019), Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (red). Routledge förlag. 

Kontakt:
Andreas Fejes, professor, andreas.fejes@liu.se, 013-28 21 36