Sårbarhet för framtida fosforbrist

Modernt jordbruk är helt beroende av fosfor. Men fosfor utvinns ur en ändlig resurs, fosfatmalm. Hur sårbara är vi den dag det blir en bristvara?

Världen skakade till när de globala fosforpriserna höjdes med 800 procent 2008. I ett slag blev det uppenbart hur beroende vi är av fosfor för vår försörjning. Fosfor ingår i konstgödsel och är en oundgänglig insatsvara i modernt jordbruk.

Dana Cordell, tidigare doktorand/forskare vid Tema Vatten myntade något år senare begreppet ”peak phosphorus” i analogi med ”peak oil”. Hon och hennes medförfattare förutsåg en framtida fosforbrist som världen har dålig, eller ingen, beredskap för. Artikeln ”The story of phosphorus: Global food security and food for thought” har blivit den mest nedladdade och citerade någonsin från tidskriften Global Environmental Change.

I en ny artikel presenterar LiU-forskaren Tina-Simone Neset och Dana Cordell nu ett ramverk för att kvalitativt analysera vår sårbarhet inför en framtida fosforbrist.

-  Frågan har hittills diskuterats mest ur ett geofysiskt perspektiv, säger Tina-Simone Neset. Hur stora är de fysiska resurserna och hur länge räcker de? Men saken är mycket mer komplicerad än så.

Inte minst geopolitiskt. Den geografiska koncentrationen av fosfor är extrem, sex länder kontrollerar mer än 90 procent av världens resurser, nämligen Marocko, Kina, Algeriet, Syrien, Jordanien och Sydafrika. För Marockos del finns en fosfatmalmen bland annat i Västsahara som ockuperas av Marocko i strid med FN:s beslut. Och även för flera av de andra länderna är ju det politiska läget minst sagt osäkert.

Å andra sidan är flera stora länder och regioner som Indien, EU och Brasilien nästan helt beroende av fosforimport för sitt jordbruk.

- Vi ville pröva begreppet sårbarhet, som ju har utvecklats inom resurs- och klimatforskningen, också på det här området. Det är många faktorer, förutom den rent fysiska globala tillgången, som avgör hur sårbar en befolkning är inför en framtida fosforbrist, säger Tina-Simone Neset.

I den analysram forskarna nu föreslår finns 26 indikatorer som kan prövas på olika nivåer; globalt, regionalt, nationellt eller lokalt. Exempel på indikatorer är internationella handelsregler, energipriser, matvanor, folkmängd, importberoende, matsäkerhet, ägare och producenter av fosfatmalmen, infrastruktur (transporter), markens bördighet och inkomstfördelning.

Forskarna föreslår att analysen i första hand görs på den nationella nivån, där beslutsfattarna har störst möjlighet att påverka faktorer som jordbrukspolitik, böndernas ekonomiska situation, infrastruktur och återvinning.

För, även om fosfatmalm är en ändlig resurs där (till skillnad från oljan) ingen ersättningsvara finns, så kan fosfor i löst form återvinnas. Det finns till exempel i urin och avföring från både människor och djur. Att bättre ta tillvara detta avfall skulle kunna minska beroendet av importerad fosfor – och dessutom minska de miljöbelastningar som uppstår när fosfor spolas ut i sjöar och hav och bidrar till övergödningen.

- Beslutfattare behöver bli medvetna om och ta ställning till dessa frågor, säger Tina-Simone Neset. Hur beroende är vi av importerad fosfor? Vad gör vi om priserna stiger kraftigt? Kan vi minska det här beroendet på något sätt?

Hur länge de globala reserverna av fosfatmalm räcker är idag en omdebatterad fråga. För några år sedan skrevs siffran för kända reserver upp från 16 000 till 67 000 megaton fosfatmalm.  Men, säger Tina-Simone Neset, uppskattningarna är osäkra. Och även i optimistiska prognoser kommer fosfatmalmen att vara slut inom ett par hundra år.

Dana Cordells och Tina-Simone Nesets artikel har publicerats i tidskriften Global Environmental Change med rubriken ”Phosphorus vulnerability: A qualitative framework for assessing the vulnerability of national and regional food systems to the multi-dimensional stressors of phosphorus scarcity.” 

Tina-Simone Neset nås på tel 013-282288, epost: tina.neset@liu.se