Vårdsponsring medför etiska problem i hälso- och sjukvården

Det uppstår flera etiska problem med sponsring av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det visar en rapport från Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet som tagits fram på initiativ från Statens medicinsk-etiska råd (Smer).

I ett läge där hälso- och sjukvården ständigt brottas med resursbrist som kräver svåra prioriteringar kan det vara lockande för vårdgivare att tacka ja till samverkan med till exempel läkemedelsföretag, forskningsstiftelser eller andra externa aktörer. Det uppstår ett etiskt dilemma eftersom landsting/regioner förväntas bidra med egna resurser, till exempel genom att finansiera driften av dyr sponsrad utrustning. Dessa resurser skulle vårdgivaren eventuellt kunna använda till mer angelägna behov och mer kostnadseffektiva insatser. Förslag om externa resurstillskott, vårdsponsring, bör därför vara föremål för en lika kritisk prioritering som andra behov i vården, menar rapportförfattarna.

– Även om vårdsponsring i nuläget inte verkar vara en stor företeelse är det viktigt att vara uppmärksam, så att våra prioriteringar styrs av de etiska överväganden som riksdagen har beslutat om, och inte drivs av andra skäl. I takt med ökande resursbrist kan det bli lockande att välkomna externa resurser på detta sätt, men det behöver göras med etisk medvetenhet om vilka prioriteringar man därmed gör, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och en av rapportförfattarna.

I rapporten analyseras vårdsponsring utifrån den etiska plattformen för prioriteringar, som enligt riksdagens beslut ska styra prioriteringar i svensk hälso- och sjukvård och förslag om tydligare regler för samverkan föreslås. Mot bakgrund av denna rapport föreslår Smer att regeringen bör överväga att se över gällande regelverk samt kartlägga förekomsten av vårdsponsringsavtal och dess effekter.

Rapporten: Är vårdsponsring förenligt med den etiska plattformen för prioriteringar i hälso- och sjukvården? Författare Lars Sandman och Per Carlsson

För fler frågor, kontakta: 
Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, lars.sandman@liu.se , 073-206 58 18

Kjell Asplund, ordförande i Statens-medicinsk etiska råd (Smer), 070-573 22 81