Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Ny undersökning: Svenskarna skäms mest över att äta dietmat

Var fjärde kvinna skäms över maten hon köper.  Samtidigt uppger nästan fyra av tio svenskar att de kan bilda sig en uppfattning om en människa utifrån vad hon har i matkassen. Men vi använder också mat för att skryta och markera vår status. Det visar en undersökning från Livsmedelsföretagen som presenteras i en ny rapport.

När vi lägger upp våra varor i butikernas kassor blir de granskade av de andra i kön. Fyra av tio personer uppger att bildar sig en uppfattning om en människa utifrån vad de lägger upp på rullbandet. Var fjärde kvinna och var femte man skäms för vad de äter. Det vi skäms allra mest för är dietmat, som bantnings- eller lightprodukter. På andra plats kommer snacks och chips följt av färdigmat.

– Det finns tyvärr fortfarande många fördomar om förberedd mat. Jag tror att vi skulle vinna mycket på att stressa mindre genom att tycka det är okej att då och då ta genväg i köket. Det finns inte heller någon anledning att skämmas över förberedd mat som generellt håller hög kvalitet både vad det gäller näring och smak, säger Marie Söderqvist, VD på Livsmedelsföretagen.

I dagens samhälle är tiden ofta vår knappaste resurs. Därför har det blivit hög status att laga mat från grunden. Ju mer tidskrävande, som till exempel långkok eller surdegsbröd, desto högre status. Det är inte konstigt att forskning visar att varannan barnfamilj upplever att de har svårt att hinna med vardagslivets bestyr.

När det gäller att skryta om mat är det dyr och exklusiv mat som ligger i topp. På andra plats kommer kunskaper om vin och andra drycker och på tredje plats kommer nyttig och hälsosam mat.

– Mat är en statusmarkör. Därför både skäms vi för och skryter om den mat vi köper och äter, säger Marie Söderqvist. 

Skrytet sker numera främst i sociala medier. På Instagram är till exempel hashtaggar som #instafood och #food betydligt populärare än mode eller musikbilder.

Undersökningen är en del kapitlet Långkoket och halvfabrikatet i Livsmedelsföretagens färska rapport ”Inte vilken industri som helst”. Rapporten (som går att ladda ner nedan) innehåller också spännande läsning om bl a livsmedelsproduktionens roll för ekonomin i stort, varför livsmedelsföretagen är en motor för integration och varför den svenska maten gör succé utomlands.

10 i topp – maten vi skäms mest för

1.  Dietmat (bantnings- eller lightprodukter)  20 %

2.  Snacks   19 %

3.  Färdigmat  17 %

4.  Snabbmat (hamburgare, pizza)  17, %

5.  Mat med mycket tillsatser  17, %

6.  Halvfabrikat   13 %

7.  Mat från lågprisvarumärken  9 %

8.  Mat som inte är ekologisk  5 %

9.  Mat som inte är miljömärkt  5 %

10.  Kött  4 %

10 i topp – maten vi skryter om

1.  Dyr och exklusiv mat   40 %

2.  Vin och andra dryckeskunskaper   39 %

3.  Nyttig och hälsosam mat  36 %

4.  Hembakat bröd  33 %

5.  Ekologisk och ”schysst mat”  33 %

6.  Besök på nya och heta restauranger  29 %

7.  Egenplockad svamp eller bär  29 %

8.  Närproducerad mat  29 %

9.  Mat lagad från grunden  28 %

10.  Mat som är komplicerad att tillaga  27 %

(Procentsatserna anger hur stor andel av de tillfrågade som anger att de skäms över resp. skryter om respektive matkategori)

Om undersökningen

Undersökningen utfördes under oktober 2012 av United Minds på uppdrag av Livsmedelsföretagen. Totalt deltog 1 025 personer i undersökningen.

Kontakt: Marie Söderqvist, VD Livsmedelsföretagen, tel: 070-724 09 71

Ämnen


Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige. Livsmedelsföretagen verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.

Kontakter

Daniel Emilson

Daniel Emilson

Presskontakt Press- och mediechef 076-275 83 60
Jimmy Sandell

Jimmy Sandell

Presskontakt Kommunikationschef 073-355 06 07

Om Livsmedelsföretagen

Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.