DEBATTARTIKEL: ”Överallt i världen blir det vanligare att människor startar företag eller organisationer vars syfte är att förbättra samhället.”

Sociala innovationer är inte en tillfällig trend – området och fenomenet är lika omvälvande som när informations- och kommunikationsteknologin slog igenom med full kraft under 1990-talet. I Skåne borde ungefär 1 miljard kronor avsättas till sociala innovationer, skriver företrädare för näringsliv, forskning och offentlig verksamhet.

Utvecklingen går både snabbt och långsamt. Långsamt när det gäller att ändra beteenden, strukturer, organisationer och värderingar. Snabbt för att globaliseringen sker med en svindlande hastighet. Nu handlar det inte bara om ökad konkurrens mellan företag, utan också om att  offentliga institutioner och organisationer i allt snabbare takt behöver hitta nya sätt att arbeta på. Det kan röra sig om områden som vård, skola och arbetsförmedlingar – som är lika konkurrensutsatta – men som hittills inte i tillräckligt hög grad identifierats som utvecklingsområden av oss som arbetar med innovationer och utveckling. Det är tydligt att innovationer som tar sig an sociala utmaningar eller som riktar in sig på att lösa specifika samhällsproblem måste spela en allt viktigare roll i ett hårt pressat Europa. Konkurrensen inom näringsliv, forskning och innovation är stenhård Kina, som har världens största inhemska marknad, satsar idag närmare 60 miljarder euro på forskning, utbildning och innovation. EU kontrar med Horizon 2020, den största satsningen någonsin på forskning och innovation. 80 miljarder euro ska fördelas mellan 2014 och 2020. Till skillnad från tidigare liknandesatsningar understryker Horizon 2020 vikten av att den forskning som får anslag också ska lösa samhälleliga utmaningar. Fokus ligger bland annat på social innovation. För att få ta del av pengarna krävs ett brett deltagande från olika organisationer, sociala grupperingar och andra intressenter. Sveriges regering och forsknings- och innovationsmyndigheter har i olika grad anammat synen att Sveriges universitet och lärosäten ska leverera mer och fler resultat i samarbete med företag och offentliga organisationer som kommuner och regioner. Överallt i världen blir det vanligare att människor startar företag, organisationer eller föreningar vars syfte är att förbättra samhället, finna lösningar på samhällsproblem. Företag satsar på allt från ekoturism och mobilappar som motiverar och utvecklar lärandet hos ungdomar till att ta hand om matsvinn på nya sätt. Nya fenomen växer fram snabbt. Ett exempel är ”delandets ekonomi” som i mångt och mycket vänder upp och ner på logiken kring hur tjäns-ter och produkter produceras och används. Bland de tjänster som är i bruk och används av allt fler finns bilpooler där användare samutnyttjar sina bilar, studenter som samutnyttjar kursböcker, modemedvetna som lånar kläder av varandra, privata lägenhets- och husägare som via webben hyr ut sina bostäder, småföretagare som hyr kontorsyta av varandra eller digitala valutor som används globalt utan någon centralbanks kontroll, till exempel bitcoins. Sociala innovationer är inte en tillfällig trend – området och fenomenet är lika omvälvande som när informations- och kommunikationsteknologin slog igenom med full kraft under 1990-talet. Inga företag, varken privata eller offentliga, kan bortse från den kund- och brukarstyrda och samhällsnyttiga dimension som präglar all social innovation. Företag som gör det kommer snabbt att försvinna från marknaden. Stora företag som Ericsson, Eon och Ikea med flera har insett detta och ser det som en del av sin konkurrensstrategi, men även nya småföretag som bygger på att lösa ett socialt problem poppar upp som vårblommor i maj. Det är dags för alla som arbetar med innovationer att tänka om och tänka nytt för att anpassa sina satsningar och investeringar för att skapa fler jobb. När Forsknings- och innovationsrådet i Skåne – Firs – med deltagare från forskningsvärlden, politik och industri, ses den 3 juli vore ett steg i rätt riktning att fatta ett beslut om att prioritera minst 10 procent av de regionala innovationspengarna till sociala innovationer. Det handlar ungefär om 1 miljard kronor. I så fall kan man börja tala om att Skåne på allvar satsar på social business och innovation.

Helene Vogelmann
avd chef LU Open Innovation Center, Lunds universitet
Linus Wiebe
innovationsdirektör LU Innovation, Lunds universitet
Per Tryding
vice VD Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Magnus Nilsson Engelbäck
regionchef Företagarna Syd
Bert-Ola Bergstrand
doktorand Handelshögskolan i Göteborg
Olof Jarlman
ordförande Creative Lund
Magnus Schönning
tillväxtexpert, Länsstyrelsen i Skåne

SOCIAL BUSINESS FORUM

Denna vecka anordnas Social business forum i Lund och Malmö. Närmare 1 500 studenter, företagare och forskare från framför allt Skåne men även Europa deltar i workshops, föreläsningar och diskussioner om hur man med sociala innovationer och social företagsamhet kan lösa problem som har med utanförskap, jobb, utbildning, tillväxt, miljö och hälsa att göra.