Nya klimatsatsningar i Lund

Lunds kommun får 2,3 miljoner i stöd från Naturvårdsverkets Klimatklivet för att samla in metangas från Rögle avfallsdeponi. Tack vare stödet kan en helt ny kostnadseffektiv teknik introduceras på den svenska marknaden.

Att gamla avfallsdeponier läcker metangas är ett utbrett problem och med åtgärden kan gasen istället samlas in och omvandlas till koldioxid.

- Många gamla deponier blir inte åtgärdade på grund av de stora kostnader som är förknippade med efterbehandling. Bara Skåne län har cirka 550 avfallsdeponier av detta slag. Lunds kommuns projekt är mer kostnadseffektivt än konventionell teknik. Metoden kan vara användbar för att åtgärda fler gamla avfallsdeponier, säger Sandra Johanne Selander, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Skåne.

Lunds Renhållningsverk kommer i projektet att etablera sex så kallade klimatfönster på Rögle deponi. Arbetet kommer ske i samband med den nya täckningen av deponin, vilket också är bakgrunden till åtgärden. Det har en tid varit problem med att för mycket lakvatten bildats i deponin och att täckningen av blivit så tunn att avfallet blivit synligt.

- Jag är väldigt glad för att vi kan introducera en helt ny metod för att på ett mycket kostnadseffektivt sätt minska klimatutsläppen från kommunen, säger Markus Paulsson energistrateg på Lunds kommun som varit med och tagit fram ansökan till Naturvårdsverket.

- Arbetet på Rögle deponi kommer hjälpa kommunen att nå flera av våra miljömål, framför allt kommer det att leda till minskade klimatutsläpp och mindre spridning av hälsoskadliga ämnen. Dessutom innebär det att vi testar och använder oss av nya metoder, vilket också är en viktig del i vårt miljöprogram.

Genom Klimatklivet har även Lunds kommuns fastighet AB och Lunds Kommuns Parkering AB beviljats, 49 783 kronor, respektive 220 000 kronor för laddstolpar för elbilar.

Fakta:

Metangas är en kraftig växthusgas som har cirka 25 gånger mer klimateffekt än koldioxid. Den nya tekniken som ska användas innebär att man leder metangasen som bildas i deponin till så kallade klimatfönster. Där skapar man en miljö där metanreducerande bakterier trivs och då äter de upp metanet som kommer från deponin. Metoden är utarbetad i Danmark men är ny för Sverige.

Kontakt:

Markus Paulsson, energistrateg Lunds kommun, 046-359 53 36