Gå direkt till innehåll
Falska nyheter i sig är inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Johan Farkas.
Falska nyheter i sig är inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Johan Farkas.

Pressmeddelande -

Demokratins kris större än bara "fake news"

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har Farkas rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert. 

”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda: 

– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar. 

Demokratins kris

När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, ”Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood" är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.

Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid. Inte heller är propaganda något nytt fenomen. 

– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.

Censur inte svaret

Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten. 

– Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid, säger Johan Farkas. 

Han betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin: 

– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.

.

.

.

Kontakt

Kontaktperson: Johan Farkas, doktorand vid Malmö universitet, 076 583 08 54, johan.farkas@mau.se

Boksläpp

Boken "Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood" ges ut av Routledge och släpps vid boksamtal och efterföljande mingel på Niagara i Malmö, i dag den 15 november kl. 14:00. Öppet evenemang. Ingen anmälan krävs. Läs mer om boksläppet.

Om Johan Farkas

Johan Farkas är doktorand i Medie- och kommunikationsvetenskap. Hans avhandling utforskar nya former av dold propaganda i digitala medier. Farkas har publicerat i internationella tidskrifter som New Media & Society, Social Media + Society och Critical Discourse Studies. Sammantaget ligger hans forskningsintressen i korsningen mellan digitala medieplattformar, politik, medborgarskap, journalistik och demokrati. Sedan 2018 är Farkas förman för Young Scholars Network of the European Communication Research and Education Association (YECREA).

Ämnen

Regioner


Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis.

- 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare.

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige